Digitalisering

1 min lästid

Digitalisering med INDIGO

31 maj 2017

En av hörnstenarna i Regeringens satsning på Smart Industri syftar till att stärka företagens konkurrenskraft via ökad användning av digital teknik.

Tillsammans med RISE Acreo och Teknikföretagen bedrev därför IUC Z-GROUP under april och maj workshops inom KickStart Digitalisering. 11 deltagande företag fick en inblick i möjligheterna för sina respektive företag inom detta område och förhoppningsvis inspiration att gå vidare.

Under tidig höst kommer vi att erbjuda möjligheten för industriföretag i länet att delta i INDIGO-konceptet – ett utvecklingsprogram framtaget inom IUC-nätverket. Varje företag har sina utmaningar med möjlighet att få hjälp inom digitala kommunikationslösningar, smarta produkter eller effektivare produktionsprocesser. Gemensamma workshops varvas med specifika insatser från kunniga coacher.

Redan nu kan du som vill ligga i framkant anmäla ditt intresse.

Gunnar Elmroth

Industrilyftet

1 min lästid

Industrimorgon i Strömsund

19 maj 2017

Ytterligare en Industrinatt har genomförts i länet – denna gång på morgonen den 16 maj i Strömsund och Hammerdal.

Industrinatten är ett erbjudande till framförallt ungdomar, att besöka tillverkningsföretag i länet och få möjlighet att uppleva miljön och träffa personer som arbetar inom industrin. Vårt län är geografiskt stort och för att fler ungdomar skall få möjlighet att uppleva evenemanget har vi samarbetat med kommunernas näringslivskontor för att arrangera lokala Industrinätter. I Strömsund har vi samarbetat med SUAB, Hjalmar Strömmer gymnasieskola, Engon, Lamtech, Attacus Trähus och SCF Betong.

”Det roligaste med Industrinatten är att se alla positiva ungdomar som provar på praktiska moment under företagsbesöken. Intresset för att arbeta i tillverkningsindustrin ökar markant efter en Industrinatt!” säger Sverker Hallen, Organisationsutvecklare på IUC Z-GROUP

Information

2 min lästid

Mittuniversitetets studenter besöker Ventana Hackås

19 maj 2017

Ventana Hackås ligger fyra mil söder om Östersund vid Storsjöns östra strand. Här har industriföretaget funnits sedan 1971 då den ursprungliga verksamheten flyttades till Jämtland från södra Sverige. Idag sysselsätter företaget 17 personer och levererar aluminiumgjutgods i mindre serier till företag inom bland annat medicinteknik, telekom, försvar, den marina industrin och bilindustri.

Många industriföretag ser fördelar med att visa upp sina produktionslokaler för kommande arbetstagare, och nu välkomnade Ventana Hackås studenter från Mittuniversitet inom kursen Moderna material för ett studiebesök. Studenterna läser årskurs ett under programmen Sportteknologi – Maskiningenjör innovativ produktutveckling och maskiningenjör – produktutveckling.
Inom kursen får studenterna bland annat lära hur tillverkning påverkar materialegenskaperna.

”Vi tycker det är jätteroligt att studenter får möjligheten att komma ut och se hur ett industriföretag verkligen ser ut, och hur produktionen går till. Det är viktigt att studenter får en förankring till realiteten och jag hoppas att det är något dom kan använda under sina kommande läsår. Vi har börjat se det som en tradition med besök från mittuniversitetets studenter, och ser framemot fler framäver” säger Mikael Forss, (titel)

Information

1 min lästid

Gunnar Elmroth ny ledamot i IUC Sveriges Styrelse

18 maj 2017

Gunnar Elmroth VD för IUC Z-GROUP har utsetts till ny ledamot i IUC Sveriges styrelse.

Digitalisering

8 min lästid

Den nya tidens industriella internet

15 maj 2017

”Jag tänker aldrig på framtiden – den kommer tids nog” Albert Einstein

Under de senaste 200 åren har världen gått igenom två stora vågor av innovation. Först kom den industriella revolutionen som gav oss maskiner, fabriker, tågbanor, elektricitet och flygplan. Efter detta blev våra liv helt annorlunda. Sedan kom den stora internet-revolutionen som gav oss datorer, datanätverk, obegränsad tillgång till information och kommunikation, och våra liv totalförändrades igen. Det industriella internet är vår tids nya innovationsvåg. Det sammanfattar intelligenta maskiner, avancerade analyser, och kreativiteten till människor i arbete. Det är giftermålet mellan hjärnan och maskinen, och än en gång kommer våra liv aldrig bli sig likt igen. Teknologin har börjat förändra industrisektorer som spelar en stor roll i människors ekonomi och liv. Bland annat Energi, luftfart, hälsovård, och transport. Det är spännande eftersom det är en förvandling så kraftfull som den första industriella revolutionen. Innan den, fanns det ingen ekonomisk tillväxt att tala om. Så, vad är det industriella internet? Industrins maskiner kopplas med ett växande antal elektroniska sensorer som gör det möjligt för maskinerna att se, höra och till och med känna mer än någonsin tidigare. Det industriella internet genererar enorma mängder med data och ger alltmer sofistikerade analyser, vilket i sin tur ger oss större insikter som ger oss möjlighet att operera maskinerna på ett bredare och mer effektivt sätt. Det gäller inte heller bara enskilda maskiner, utan allt från flottor av tåg och flygplan till sjukhus och hela system som elnät. En optimering av tillgång och system. Elektroniska sensorer har funnits länge, men har blivit uppgraderat och optimaliserat i så stor grad att det ger oss en kraftig nedgång i kostnader och tack vara molntjänster, en snabb minskning av kostnaderna för lagring och bearbetning av data. Med andra ord flyttar vi över till en värld där maskinerna vi arbetar med inte bara är intelligenta. De är briljanta. Maskinerna har blivit självmedvetna, förutsägbara, reaktiva och sociala. Det är jetmotorer, lokomotiv, gasturbiner, medicintekniska apparater och de kommunicerar sömlöst med varandra, och med oss. Det är en värld där informationen blir intelligent och kommer till oss per automatik när vi behöver den, utan att behöva söka. Vi kan fjärransluta, automatiskt övervaka, hantera och uppgradera industriella tillgångar. Och varför det angår oss? Med hjälp av industriellt internet kan vi övergå till ett förebyggande och tillståndsbaserat underhåll, vilket innebär att reparera maskiner strax innan de går sönder istället för att vänta tills skadan redan har skett. Detta ger i sin tur färre oplanerade driftstopp, vilket innebär att det kommer finnas mindre oförutsedda strömavbrott eller flygförseningar. Hur kommer det att se ut för oss i verkligheten? Idag beror över 10% av alla avbokningar, avbrott och förseningar i flygtrafiken på oförutsedda underhållshändelser. Fel som oväntat dyker upp, och måste rättas till. Detta resulterar i åtta miljarder dollar i kostnader för flygbranschen varje år, och i stora konsekvenser för oss som reser med stress, besvär och missade möten där vi hjälplöst sitter fast i en flygplatsterminal. I industriella nätet har det utvecklats ett förebyggande underhållssystem som kan installeras på alla flygplan. Systemet är självlärande och kan förutsäga problem innan mänskliga tekniker upptäcker felet. Under flygning kan planet kommunicera med marken och när det landar vet personalen exakt vad som behöver åtgärdas och servas. Bara i USA kan detta systemet förhindra över 60 000 förseningar och annulleringar varje år, vilket hjälper sju miljoner passagerare att komma till sina destinationer i tid. Eller om vi kikar på vården. Idag spenderar sjuksköterskor genomsnittligt 21 minuter per skift på att leta efter medicinsk utrustning. Det kan verka trivialt, men det är tid som behövs för att ta hand om patienter i ett redan pressat schema. St. Luke’s medical center i Houston, Texas har minskat sängförflyttningstiden med nästan en hel timme efter att sjukhuset började använda den industriellt internet för elektronisk övervakning, anslutningspatienter, personal och medicinsk utrustning. En timme betyder mycket om du behöver kirurgi. Om fler patienter kan behandlas, kan fler patienter räddas. Det finns många exempel på hur industriellt nät kan användas, men bara en minskning med en procent av befintlig ineffektivitet kan ge besparingar på 60 miljarder dollar till vårdindustrin över hela världen. Och det är bara en droppe i havet jämfört med vad vi behöver göra för att vården skall vara kostnadseffektiv på ett hållbart sätt. Liknande framsteg sker i energifrågor, inklusive förnybar energi. Vindkraftverk utrustade med nya fjärrövervakningar och diagnostik gör det möjligt för kraftverken att prata med varandra och justera de roterande bladen på ett samordnat sätt, beroende på hur vinden blåser. Vindkraftverken idag kan producera el till en kostnad av mindre än 5 cent per kilowatt/timme. För tio år sedan var kostnaden 30 cent, alltså sex gånger så mycket. Listan fortsätter, och den kommer att växa snabbt eftersom industrins data nu växer exponentiellt. År 2020 kommer de att stå för över 50% av all digital information. Men det handlar inte bara om data, utan det påverkar redan vårt arbete som vi gör varje dag. Den nya innovationsvågen ger oss nya verktyg och applikationer som gör det möjligt för oss att samarbeta snabbare och smartare. Detta i sin tur leder till att jobben inte bara blir mer effektiva, men även mer givande. Föreställ dig att en fältingenjör kommer fram till vindkraftsparken med en handhållen enhet som berättar för henne vilka turbiner som behöver service. Hon har redan alla reservdelar eftersom problemen redan är diagnosticerade, men möter ett oväntat problem. Med den samma handhållna enheten kan hon kommunicera med sina kolleger i servicecentret. Hon kan låta dom se vad hon ser, överföra data som de kan analysera och diagnosticera och de kan strömma videor som vägleder henne, steg för steg genom processen som behövs för att maskinerna skall komma igång. Efteråt blir interaktionen dokumenterad och lagrad i en sökbar databas. Den nya vågen av innovation förändrar i grunden vårt sätt att arbeta, och många är oroliga över den inverkan som innovationen kan ha på våra arbeten. Arbetslösheten är redan hög, och det finns alltid rädsla att innovation kan minska arbetstillfällen. Men om vi tar oss tid att reflektera bakåt i tiden kan vi se att vi redan har överlevt många revolutioner och innovationsvågor. Först mekaniserades jordbruket och vi automatiserade branschen. Men sysselsättningen har stigit för innovation handlar i grunden om tillväxt. Det gör produkterna billigare och det skapar nya typer av efterfrågan och arbeten. Generationerna som kommer efter oss, föds in i den nya tiden och kommer lättare att kunna lära sig den nya tekniken. Och det kommer att finnas plats för både högutbildade och lågutbildade yrken. Den nya tekniska revolutionen är lika inspirerande och transformativ som allt vi någonsin sett. Mänsklig kreativitet och innovation har alltid drivit oss framåt. Det har skapat arbete och höjt levnadsstandarden. I USA skulle det industriella nätet kunna öka den genomsnittliga inkomsten med 25 till 40 procent under de närmaste 15 åren, öka tillväxten och lägga till mellan 10 och 15 miljarder dollar till den globala BNP. Det är storleken på hela den amerikanska ekonomin idag.

”De ekonomiska utmaningarna som vi står inför är svåra, men när jag ser skillnaderna på golvet i fabriken och ser hur människor och maskiner sammanlänkas, eller besöker sjukhus, flygplatser eller kraft-produktionsanläggningar blir jag inte bara optimistisk, jag blir också entusiastisk. Den nya teknologiska revolutionen har kommit. ” Marco Annunziata, Chief Economist and Executive Director, Global Market Insights at General Electric

Vi är bara i början av den nya transformationen, och det kommer att vara hinder och barriärer längs med vägen. Vi behöver investera och anpassa organisationer och företag till den nya teknologin. Vi behöver en robust säkerhetsstrategi som skyddar känslig information, immateriella rättigheter och infrastruktur mot cyberattacker. Utbildningssystemet måste utvecklas så att eleverna är utrustade med rätt kompetens. Det kommer kanske inte bli lätt, men det kommer att vara värt det.

Okategoriserad

9 min lästid

Om inte de mindre företagen i Sverige automatiserar så gör konkurrenterna det

11 maj 2017

Nu har Producera i Sverige dragit igång: ”Det är viktigt att visa legoföretagen som har extremt kort planeringshorisont och väldigt ryckig produktion att det går att öka produktiviteten mycket. Med en kort pay-off.”

Så ska Sverige Automatiseras. Automate necesse est. Idag är alla överens om att automatisering är nödvändig för svensk industris fortlevnad och väg till ökad konkurrenskraft med målet att få hem jobben till Sverige. Detta understryks dessutom av den digitalisering som alla branscher är föremål för just nu. För industrin är detta självklart och samtidigt ser vi med glädje hur regeringen fokuserar på industrin och dess digitala omställning under rubriken ”Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige”. Aktiviteten i Näringsdepartementet är febril kring de här frågorna och inte minst Karin Eckerdal, departementsråd och enhetschef för Enheten för Företag och Företagande och Johan Harvard, projektledare för samverkansprogrammet Uppkopplad Industri på samma enhet är djupt engagerade i industrins digitalisering. De följer entusiastiskt projektet Producera i Sverige, initierat av Johan Frisk, vd för OpiFlex Autmation AB och som nu leds av Swerea IVF AB där Boel Wadman är projektledare. Kärnan i projektet Producera i Sverige är att visa att vi kan ha en hållbar och lönsam småserieproduktion i Sverige och det rimmar väldigt väl med regeringens intentioner i nyindustrialiseringsstrategin. Tidigare var det som bekant svårt att på ett lönsamt och effektivt sätt automatisera produktion i små serier. Men det är historia. OpiFlex har exempelvis löst flera problem som skapar nya möjligheter för just detta med sitt mobila robotsystem för större robotar, som klarar säkerheten utan staket och som dessutom gör programmeringen enkel. – När till och med byråkrater kan programmera en robot på tio minuter, har man kommit långt, konstaterar departementsrådet Karin Eckerdal. Näringsdepartementets Enhet för Företag och Företagande gjorde nyligen ett studiebesök hos OpiFlex i Västerås och tre ur delegationen lämnade företaget med diplom i robotprogrammering. Det är ett bevis om något att man lyckats sänka trösklarna rejält för robotarna och att tillgängligheten för tekniken idag är väldigt stor. Med fokus på industrin Regeringen satte redan från början av mandatperioden starkt fokus på industrins utveckling och i princip sedan dess har Näringsdepartementet, i synnerhet Enheten för Företag och Företagande, ägnat mycket tid åt diskussioner med industrin för att skapa sig en bild av hur det faktiskt ser ut, var flaskhalsarna för digitaliseringen finns, vilka behov man har, vilka utmaningar industrin sår inför. – Därför är det inte minst viktigt för oss att vara ute på företag, som exempelvis besöket på OpiFlex, och få mycket input, säger Karin Eckerdal. – Sverige ligger överlag långt framme när det gäller digitalisering, men kanske inte så långt som vi skulle vilja, säger hon. Vi ser att det finns risk att andra springer om oss, även när det gäller de större industrigrenarna och branscherna. Vi behöver även även där att ta steg för att behålla den konkurrenskraft vi har. – Men framför allt när det gäller de små och medelstora företagen är det en stor utmaning att få dem med på tåget. – Även om det går bra generellt sett för svenska företag, är det osäkert hur det ser ut om ett halvår och det är ofta osäkert om man vågar ta investeringen med automatisering, säger Johan Harvard. Dessutom saknas ofta kompetensen för att genomföra sådana planer. Sänker trösklarna – Regeringen kan inte digitalisera småföretagen, säger Johan Harvard. Däremot kan regeringen göra olika saker för att sänka trösklarna, få fler att vilja och kunna ta steget. Handledning och coachning, finansieringslösningar med specialla lån via Almi och en rad andra verktyg för att underlätta digitaliseringen för företagen. – Samverkansprogrammen, inte minst programmet för uppkopplad industri, syftar till att väldigt konkret hitta åtgärder som främjar digitalisering och automatisering via nya medel som kommer från regeringen via foskningsbudgeten som går till Vinnova och kanaliseras ut till de delar där behovet finns, säger Karin Eckerdal. Det finns alltså många plattformar för det här arbetet. – Vi kan på många sätt göra mycket för att företag ska vilja, våga och kunna ta det första steget mot automatisering. Sedan behöver inte staten vara där och hjälpa dem – det finns leverantörer som kan hjälpa till med den saken. Ger projektet tummen upp Karin Eckerdal och Johan Harvard följer med glädje projektet Produera i Sverige och menar att det är precis sådana initiativ som behövs. – Projektet riktar sig till mindre producerande företag som inte har möjlighet att köpa in robotar hur som helst, med långa återbetalningstider och osäker orderingång. Då är projekt som detta, som underlättar företagens automation superviktigt, säger de. För om vi inte automatiserar, så gör konkurrentländerna det. Länder som Estland, Polen, Rumänien, Ungern – alla jobbar med automation idag. Om inte vi också gör det, och når de mindre företagen, tappar vi i konkurrenskraft och förlorar ordrar. Projektet är därför väldigt viktigt för att rädda kvar jobb i Sverige. – Vi måste satsa för att lyfta även de mindre företagen in i digitaliseringen. – Det ligger helt i linje med det strategiarbete som vi bedriver på Näringsdepartementet, säger Karin Eckerdal. Producera i sverige Johan Frisk och Boel Wadman jobbar tätt tillsammans för att driva projektet Producera i Sverige framåt. I frontlinjen ligger ett antal pilotföretag som ska tjäna som goda exempel för andra företag, visa på hur enkelt det faktiskt kan vara att skapa en automatiserad produktion som är hållbar, konkurrenskraftig och fungerar för små serier. – En av utmaningarna är ju att många inte ens är medvetna om de här nya möjligheterna – att det faktiskt går att automatisera småserietillverkning, säger Johan Frisk. Det har inte gått tidigare. Det gör det nu. – Det är viktigt att visa legoföretagen som har extremt kort planeringshorisont och väldigt ryckig produktion att det går att öka produktiviteten mycket, det går att öka täckningsgraden mycket och det går att ha en kort payoff med nya lösningar som gör att de blir konkurrenskraftiga. – Dessutom är svenska företag ofta lite konservativa tyvärr. Vi får nästan fler förfrågningar från utlandet än vi får från Sverige. Det är lite oroväckande att svenska företag inte riktigt vågar hoppa på. – Därför är det så oerhört viktigt med pilotföretagen i projektet, att visa på goda exempel så att företagen ser att om ”Kalle” kan, så kan jag också. – Det är också viktigt att flera branscher ingår i projektet och att samverkan, nätverkande och utbyte av erfarenheter kan ske mellan de olika branscherna, säger Boel Wadman. – Jag tror, tillägger Johan Harvard, att de stora företagen kan tjäna som en viktig drivkraft för sina underleverantörer och underlätta resan framåt. – Det är dessutom viktigt att de goda exemplen inte bara är några få företag spridda över Sverige, fortsätter han. Det bör egentligen finnas på varje ort i landet. Det måste bli en stor rörelse som finns i hela landet, där företag utbyter erfarenheter och blir starkare tillsammans. – Idag finns projektet representerat med sex pilotföretag mellan Västerås och Helsingborg, konstaterar Boel Wadman. Men målsättningen måste vara att successivt bli många fler. Projektet Producera i Sverige är igång sedan ett par månader, fler och fler företag ansluts som piloter och missionen börjar spridas över landet. Regeringen drar sitt strå till stacken med sin Nyindustrialiseringsstrategi och vi på Svensk Verkstad ska följa utvecklingen. Resten är upp till er, svenska företag, för att vara med i matchen och ta hem jobben till Sverige – med en alltmer automatiserad produktion.

Projektet Producera I Sverige Projektet som nyligen sjösatts ska löpa fram till slutet av 2018 och ska med konkreta och mätbara piloter visa möjligheter att skapa en lönsam, konkurrenskraftig och hållbar småserieproduktion och flexibel högvolymproduktion i flera branscher i Sverige: metall-, trä-, bygg- och livsmedelsbranscherna. Många företagare vet att de måste delta i utvecklingen men har svårt att analysera vad det betyder ekonomiskt och organisatoriskt. Goda exempel ska visa vägen till en ny era för industrin i en digitaliserad framtid och hjälpa svenska företag att bli tillräckligt konkurrenskraftiga för att jobben ska vända tillbaka hem till Sverige. Projektet har initierats av Johan Frisk, vd på OpiFlex Automation AB, och leds av Swerea IVF AB med Boel Wadman som projektledare. Övriga parter är Chalmers, fyra SMF i metall- och träbranschen: BK Produkter, Ellagro, WM Press och KG List, tre större företag inom livsmedel, bygg, automation och IT: Absolut Company, SICK IVP AB och Anebyhus samt branschorganisationer och fackförbund: Träcentrum, Livsmedelsföretagen och IF Metall. Projektet är delfinansierat i Vinnova inom Utlysningen Smart Industri. Källa finns här

Tips

5 min lästid

Bjud in och ge tillbaka

9 maj 2017

Att i partnerskap med kunder och konsumenter utveckla nya produkter och tjänster blir allt vanligare och viktigare. Men kom ihåg att de behöver få något tillbaka för att vilja bidra.

När danska Lego i mitten av 2000-talet stod vid konkursens brant var något drastiskt tvunget att hända. Leksakstillverkaren vände sig bland annat till sina kunder. Siffrorna steg i snabb takt. På sidan Lego Ideas går det att själv bygga ihop sitt drömlego med möjlighet att nå hela vägen till färdig produkt på hyllan och kunderna får rösta på produkter de önskar se på marknaden.

I boken Jakten på känslan säger John Andersson, Legos fd globala marknadschef: ”Hur stor produktutvecklingsavdelning man än har kan den aldrig jämföras med den samlade kompetensen hos konsumenterna.”

Företaget är inte ensamt om att bjuda in sina kunder för att forma morgondagens produkter och tjänster. Trenden vi sett ett par år kallas co-creation eller samskapande. Här handlar det inte bara om att se till kundens behov och önskningar utan även låta dem ta plats vid ritborden och sitta i centrum vid första idémötet. Nu menar forskare att de som inte hänger på möjligheten tappar mark. För att bjuda in kunden till samskapande bidrar också till ökat engagemang och starkare lojalitet

Gäller det miljö- och klimatmål blir vikten av samskapande än tydligare. När Akzo Nobel för något år sedan började titta på hela livscykeln av sina utsläpp blev det tydligt var de största koldioxidutsläppen kopplade till deras produkter sker. Företaget stod internt för endast 15 procent, leverantörer och kunder släppte ut betydligt mer. Ska det gå att minska organisationens ekologiska avtryck krävs ett nära samarbete med kunder och partners.

I höstas kom en avhandling från Handelshögskolan i Stockholm som visar att det behöver finnas en bra anledning för att kunderna ska vilja samarbeta med ett visst företag. Författare Karina T. Liljedal kallar det giveashitability, vilket betyder att det ska gå att svara på frågan Why should they give a shit? Enligt henne kan giveashitability variera brett, allt från att man upplever att man får en bättre tjänst eller produkt på marknaden till att det är en kul upplevelse.

Men tro inte att detta enbart gäller de aktiva och deltagande kunderna, det är även viktigt att kunna visa för de icke deltagande. Vid reklam för samskapade produkter och tjänster reagerar även de icke aktiva på om det finns någon mening med involvering. Konsumenterna vill se att de som deltagit har bidragit med någon relevant kompetens och representerat antingen ”vanliga” konsumenter eller någon form av expertis. Är detta inte tydligt kan samarbetet framstå som meningslöst och att företaget endast försöker framstå i bättre dager.

För att lyckas med samskapande krävs rätt ingång. McKinsey har studerat över 300 företag i Europa och säger sig ha hittat tre gyllene nycklar. Det första är att ringa in de kunder som är aktiva och vill bidra, att vända sig till dem, förklara sin strategi för co-creation och aktivt uppmana dem till att bidra. Det andra är att hitta kundernas motivation. De behöver först och främst veta vilken hjälp företaget eftersöker och hur de kan bidra, exempelvis listar vissa organisationer sina behov och organiserar dem i olika kategorier. Enligt McKinsey drivs de flesta samskapare av nyfikenhet och lust att lära sig. Nästan lika många ser det som underhållning och social aktivitet eller en möjlighet till att bygga kunskap. Färre drivs av erkännande och belöning. Den tredje nyckeln för att få samarbetet ekonomiskt försvarbart är att fokusera på aktiviteter som innebär en hållbar konkurrensfördel, exempelvis kostnadsminskningar, exklusivitet eller miljöförbättringar.

Legos idé är tydlig och uppmanar till aktivitet, ju mer aktiv användaren är, desto mer poäng tjänas in och ju större möjligheter till att utveckla produkter. Får ett projekt 10 000 röster kommer den vidare för att testas som färdig produkt på marknaden. Blir det en officiell produkt får utvecklaren en procent av all försäljning och sitt namn på produkten.

Skotska bryggeriet Innis & Gunn låter i en tävling ölälskare komma med kreativa förslag på en egen specialutgåva. Vinnarens bidrag lanseras i en limiterad upplaga om 40 000 flaskor på Systembolaget och har för många blivit ett samlarobjekt som snabbt säljer slut.

Och när Umeåbaserade Upkeeper som utvecklar och säljer it-lösningar varje år bjuder in 70 kunder för produktutveckling pekar de på att det är en konkurrensfördel att ge användarna inflytande.

Så är det tufft i dagens raska innovationsklimat, sitter produktutvecklarna och sliter sitt hår, finns det en stor möjlighet i att frigöra utvecklingskraften. Det finns en stor grupp som kan hjälpa er på vägen. Men glöm inte att när ni bjuder in, behöver ni också ge något tillbaka.

Industrilyftet

2 min lästid

Industrimorgon i Strömsund 16 mai

8 maj 2017

Jag tycker det är kul att få välkomna ytterligare en medlem i Industrinattenfamiljen!
Strömsund anammar nu konceptet som ursprungligen kommer från Tyskland.
I Sverige har Östersund, Borås, Sjuhärad och Malmö arrangerat Industrinatten och det blir allt fler orter för varje år som ansluter sig till konceptet.

Under Industrinatten visar vi skolungdom vilka vägar som finns till framtidsjobben inom industrin. Kvällen är en unik möjlighet för företagen att visa upp sin verksamhet och underlätta framtida kompetensförsörjning.

Industrinatten arrangeras som namnet indikerar vanligen under kvällstid men i Strömsund har vi valt att göra en twist. Vi öppnar dörrarna redan kl. 08.00 på morgonen.
Som deltagare får du möjlighet att besöka två industriföretag där du får en guidning i lokalen och själv får testa och se hur och varför saker blir till. Du kommer också i kontakt med människor inom olika yrken i branschen. Mat, aktiviteter, tävlingar och underhållning bjuder vi självklart också på.

Det är faktiskt unikt at få delta på Industrinatten.
Hur ofta får du egentligen möjligheten att besöka ett industriföretag under produktionstid?

Industrilyftet

4 min lästid

Lärlingen Sebastian får fast jobb på Nordsamverk efter avslutad praktik

5 maj 2017

I hjärtat av Jämtland, mitt i Östersund, ligger Nordsamverk Hallström AB. De är specialister på allt inom rostfritt där huvudsysslan är svets och övrig bearbetning av rostfri tunnplåt. NSV har Sedan starten 1938 alltid skapat något unikt inom det segmentet. Allt från bardiskar, spiraltrappor och inredningsdetaljer till sälobduktionsbord. Huvudsysslan idag är bland annat tillverkning av egna produkter för sjukhusinredning där kraven på kvalité, funktion och hög finish är stenhårda.

På verkstaden jobbar totalt 17 personer, och efter avslutad praktik har lärlingen Sebastian Salomonsson från Pilgrimstad fått erbjudande om fast jobb hos Nordsamverk, där han kommer vara en del i tillverkningen av snökanonstrummor som NSV tillverkar för det jämtländska företaget Sufag.
Trumman är den största ingående komponenten på de snökanoner som Sufag tillverkar och säljer över hela världen.

Du berättar att du inte är uppvuxen i Östersund?

– Jag bodde först i Stavre, men är uppvuxen i Pilgrimstad. När jag sökte till industriprogrammet på Fyrvallaskolan i Östersund insåg jag att det skulle bli lättare med en kortare väg till skolan, så jag flyttade till min brors hus i Optand. Det är rätt skönt att bara ha en mil till jobb och skola.

Hur kommer det sig att du valde att gå Industriprogrammet på Fyrvallaskolan i Östersund?

– Främst för att det alltid finns jobb inom branschen, och för att man alltid kan använda den kunskapen man lär sig i sitt dagliga liv. Jag tycker det är kul att man får använda sig av skolans verkstad till sina egna projekt, det är ju ett kreativt och praktiskt program.

Just svetsaryrket tilltalade mig, eftersom det är så ombytligt. Man måste inte stå på en och samma station, och man har ofta varierande uppgifter. Här på NSV där jag har praktiserat finns det flera olika stationer, till exempel en monteringsstation, en slipstation och en svetsstation. Inom de olika stationerna finns det sedan flera olika moment inom varje del som gör att arbetet känns fritt och varierande.

Kan du berätta lite om hur utbildningen är upplagd?

– Vi är idag sex personer som går årskurs tre på industriprogrammet på Fyrvalla, varav två går skärande, eller CNC och resterande fyra går svets. Under veckodagarna har vi två dagar skola med enbart en lektion per dag, Individuellt val och entreprenörskap. Tisdagar, onsdagar och torsdagar är vi ute på praktik.

Vad tänker du om att det bara går sex personer på industritekniska programmet i Östersund?

– Industrin har fortfarande ett oförtjänt smutsigt rykte. Det kanske inte är hyperglamoröst att jobba i tex en verkstad, men för mig har det betytt mycket att veta att jag kommer få jobb direkt efter avslutat utbildning. Och vetskapen om att det alltid kommer finnas jobb. Givetvis är det också positivt att det finns stora möjligheter att klättra uppåt. I den här branschen blir det mer praktiskt arbete än teori, och det passar mig bra. Sedan kan man avancera uppåt när man har jobbat ett tag. Jag går hellre industriprogrammet, jobbar i några år och får in en egen kapital, än att gå den tunga akademiska vägen med mång års studielån och riskera att inte få jobb när jag är klar med studierna. Människor är olika, och trivs med olika ordningar för att må bra.

Vad tycker du är det bästa med att få fast jobb på Nordsamverk?

– Som sagt tidigare tycker jag NSV erbjuder ett roligt, spännande och stimulerande arbete. Sedan är dom är schyssta som låter oss använda lokalerna och utrustningen som finns i verkstaden på fritiden, vilket även gör att man får ett bra förhållande till sin arbetsplats. Det gör att jag kan stanna kvar efter arbetstid och syssla med mina privata projekt. Mina arbetskolleger är roliga, och vi har en bra stämning i verkstaden.

Har du några framtidsplaner just nu?

– Jag tycker det är svårt att definiera mina framtidsplaner, vem har en klar bild av det när man är 19 år? Men det vore inte fel med ett eget hus och ett garage. Eller, ett stort garage med ett litet hus till! Den klassiska svenssondrömmen. Jag jobbar lätt med det jag har utbildat mig till i några år framöver, och sedan kan man alltid avancera uppåt om man vill det sen.

Tips

1 min lästid

Tre tips som stärker innovationsklimatet

4 maj 2017

Kreativitet, förbättringsvilja och modet att misslyckas är tre viktiga ingredienser för att bygga ett innovativt klimat. Här är tre goda råd på vägen.

Enligt arbetslivspanelen Manpower Work Life saknar tre av tio svenskar en positiv attityd till nya innovationer och arbetssätt på sin arbetsplats. Här är Manpowergroup Sveriges bästa tips för att fånga medarbetarnas innovationskraft och förändringsvilja.

Välkomna alla idéer. Som chef är det viktigt att uppmuntra och ta tillvara nya förslag. Uppmuntra medarbetarna att ta ansvar för att vidareutveckla sina idéer och att testa den på flera personer för feedback.
Fira misslyckanden. Alla idéer kommer inte att bli succé. Istället för att nedslås av misslyckanden, beröm medarbetarna för att de testade något nytt. Annars finns risken att de inte vågar pröva sina idéer nästa gång.
Lyft förändringsframgångar. Att prata om nya idéer på ett positivt sätt bidrar till att etablera en företagskultur som välkomnar förändring. Lyft också fram enskilda medarbetares initiativ som positiv inspiration för hela företaget.