Månad: juni 2017

Kompetensutveckling

1 min lästid

Vill du utvecklas som säljare och individ?

26 juni 2017

Vill du utvecklas som säljare och individ? Sambas 4-månaders utvecklingsprogram för säljande personer är unikt i att kombinera säljteknisk träning med mental träning och fysträning.
Nästa start på Sambas 4-månaders Säljträningsprogram är den 26 september!

Här kan du läsa mer om säljträningsprogrammet

Okategoriserad

4 min lästid

Här är fem kompetenser som krävs för IoT i industrin

19 juni 2017

Industri 4.0 handlar bland annat om den digitala omvandlingen av tillverkningsindustrin. Och det sker till stor del med hjälp av sensorer och uppkopplade maskiner. Men vilka kompetenser krävs för att kunna dra igång omvandlingen på allvar?

Internet of things är kanske essensen i digitaliseringen, men även sådant som robotar – och det som kallas co-botar som vi samarbetar med – 3d-skrivare och annan ny teknik bygger tillsammans det som brukar kallas Industri 4.0. Det handlar om att digitalisera även tillverkningen och redan nu investeras det tungt i det skiftet. Enligt en undersökning från managementkonsulten PwC förra året planerar industrin att investera drygt 900 miljarder dollar varje år de närmaste fem åren på Industri 4.0-satsningar, skriver Network World. Men vad krävs då för kompetenser för att dra igång den omvandlingen? Network World har listat fem nyckelkompetenser som krävs för att lyckas. It-säkerhetsspecialister I och med digitaliseringen blir it-säkerhet en huvudvärk också för industriföretag som tidigare inte behövt bry sig så mycket om det. När de gamla maskinerna kopplas upp och ihop och börjar generera data in till affärssystemen och logistiksystemen – ja, då ökar attackytan på företaget exponentiellt. Det kräver att man har en god överblick och har designat säkerhetslösningarna redan från början. De kontrollsystem som finns på plats men som aldrig varit avsedda att kopplas upp måste stärkas så de klarar attacker utifrån – liknande exempelvis Stuxnet. När sensorer kopplas på gamla maskiner krävs att säkerhetsspecialister uppdaterar sin kunskapsbas dramatiskt så att den också omfattar 40 år av maskinbaserade protokoll. God kunskap om standarderna för internet of things för industrin är också oerhört viktigt för de personer man söker. Dataanalytiker Data är själva blodomloppet i Industri 4.0 så det krävs människor som verkligen förstår och kan utvinna insikterna ur det väldiga flödet. Den enorma mängden data som genereras kommer att behöva analyseras för att kunna förbättra maskinernas prestanda, minska resursförbrukningen, bidra till kvalitetskontrollen, skapa effektivare logistikkedjor och även skapa nya produkter och tjänster. Och så gäller det att samtidigt ständigt förbättra produktionslinjerna i takt med att allt bättre maskiner kopplas in i nätet. Nätverksspecialister För att koppla ihop maskinerna både med varandra och till styrsystem och kontrollsystem kräver duktiga nätverkstekniker. Det gäller att vara uppdaterad på allt från stora nätverk till internet of things-specifik teknik som edge networking där data bearbetning distribueras ut i kanten av nätverket och fog computing där data och bearbetning distribueras ut i nätverket. Även kunskap om 5g-teknik, wifi och de lågeffektiva lan-protokoll som internet of things-enheter ofta använder sig av krävs.

Det gäller att förstå de utmaningar som uppstår när man kopplar upp maskiner som inte är designade för det syftet. Kunskap kring nätverksvirtualisering och mjukvarudefinierade nät är också ett stort plus. Utvecklare av alla de slag I alla delar av Industri 4.0 krävs det utvecklare. Från att skriva och modifiera maskinernas mjukvara till att utveckla gränssnitt så att människor kan interagera med dem. Det kommer också en mängd jobb kring datavisualisering för att göra det möjligt att från ett centralt kontrollrum övervaka och interagera maskinerna under driften. Det finns behov av personer som kan koda både i språk som Java och äldre språk som C och C++. En ytterligare utmaning kommer när de gamla systemen och maskinerna ska koppas till nya proprietära plattformar från olika tillverkare och till affärssystem och logistiksystem. Som på de flesta andra håll är devops och agilt efterfrågat. Även de som har koll på open source-projekt som Spark, Kafka, Cassandra, Docker och Kubnernets är hett efterfrågade. It-arkitekter Det behövs också de som kan förstå den stora bilden. Personer som förstår företagets nuvarande affär, processer och målen med den digitala transformationen och som sedan kan knyta ihop det med teknik. Även nya breda roller efterfrågas – som exempelvis personer som tänker ingenjörsmässigt men också kan kod och nätverk. Som helt enkelt kan hålla allt igång och laga det när något kraschar.

Okategoriserad

8 min lästid

Att skapa varaktiga förändringar i en föränderlig värld

16 juni 2017

Hur gör man som företag för att nå återkommande och hållbara prestationer/resultat i en föränderlig värld? Hur lyckas man åstadkomma hög produktivitet samtidigt som personalen känner sig välmående och motiverade? David Hansen, DTU Management Engineering, har skrivit en avhandling i ämnet och här nedan finner du en sammanfattning, en fallbeskrivning samt slutsatser.

David Hansen is an industrial researcher in Strength-based Leadership, Appreciative Inquiry, Lean and design. His project STRENGTH-BASED LEAN is a 3-year industrial PhD project together with Resonans and Novo Nordisk. Its main objective is to development new methods that can create sustainable improvement cultures and more innovative work systems, and should add a new perspective to the discussion about the future of production in Denmark. The project combines research in Lean and operations management with research in Appreciative Inquiry, organizations theory, and psychology. Through action research at a Novo Nordisk factory with a combination of qualitative and quantitative data collection, new strength-based Lean methods are developed and tested such as improvement processes, visual management systems, coaching approaches, and change management strategies.

Decoding the productivity code – Towards an improvement theory for sustainable organizational performance (Summary)

This thesis introduces a new perspective on how organizations can achieve sustainable organizational performance in a changing world. By integrating Lean, the strength-based perspective, and organizational development, the false dichotomy and struggle between rationalization and employee well being, that is, the productivity code of the 21st century, is dissolved. Today, organizations are pressured for operational efficiency, often in terms of productivity, due to increased global competition, demographical changes, and use of natural resources. Taylor’s principles for rationalization founded organizational improvement one hundred years ago, but were later criticized by the human relations perspective that placed human needs in the center. Most organizations initiate isolated programs that focus either on economic rationalization or on employee development. However, a single-minded rationalization approach often ends up with demanding intense employee focus to sustain improvement and engagement. Likewise, a single-minded employee development approach often ends up demanding rationalization to achieve the desired financial results. These ineffective approaches make organizations react like pendulums that swing between rationalization and employee development. The productivity code is the lack of alternatives to this ineffective approach. This thesis decodes the productivity code based on the results from a 3-year action research study at a medium-sized manufacturing facility. During the project period, the facility developed a continuous improvement capability by integration of rationalization and employee development. The study shows that sustainable improvement capability requires strategic considerations about integration of improvement realization and development of improvement competence. These considerations can be formulated explicitly to an improvement strategy. The study concludes that the researched facility developed continuous improvement capability over the time period and that it occurred through development of an organizational setting for improvement activities, termed the improvement system. The improvement system consists of five elements: The improvement process, participants, management, organization, and technology. The improvement system is not an organizational structure but rather a capability and readiness to organize the right improvement activities for a given challenge, i.e., to be prepared to initiate improvement. The study shows how the effectiveness of the improvement system depends on the congruent fit between the five elements as well as the bridging coherence between the improvement system and the work system. The bridging coherence depends on how improvements are activated, information shared, and the approach to implementation. Continuous improvement requires active leadership. The project shows how the improvement leadership approach determines if improvement activities exploit and optimize the existing system or explore new possibilities outside the existing assumptions. Improvement leaders can combine different improvement approaches, here problem solving and strength-based thinking, to achieve ambidextrous improvement capability that can balance exploitation and exploration. An organizational transformation is necessary to develop continuous improvement capability. The project identified four levers for organizational transformation: Initiation with a purpose-driven affirmative approach, utilization of strategic metaphors, engagement of everyone through large-scale events, and focus on continuous leadership development to support the transformation process. The project also showed that organizational transformation is not about changing people’s thinking or training them in new methods, but rather about the development of a coherent improvement system and the competence to initiate and management improvement processes in an organizational setting. The study additionally showed that the organization accelerated the development of improvement capability by development of a second order improvement system that continuously improved the improvement system. Can the Strength-Based Perspective inspire Management Engineering? The strength-based perspective is a promising new component for decoding the productivity code. This new perspective moves beyond the century old thinking of finding the one best way to organize and instead emphasizes how to engage people’s strengths broader and deeper at work. The strength-based perspective has a potential of delivering this new component due to its focus on innovation and learning, people engagement, and elevation of resources. Some scholars even talk about a positive revolution that has not yet been fully understood but with huge potential, as indicated by the early paper “Bringing every mind into the game to realizing the positive revolution in strategy” (Barrett et al., 1995). First, I want to share how I encountered the strength-based perspective. It started in 2008 during my volunteering at the national board of the Danish Guide and Scout Association and while I was carrying out my master studies in engineering. My mentors in the scouts introduced the strengthbased perspective as an approach to leadership and organizational development. An approach that focuses on creating positive change by engaging people to discover their strengths and inquire into past success and use it to dream about a shared future. It is an approach of appreciating the best versions of the present and of striving for the best versions of the future by encouraging creative thinking, improvisation, and collaboration. Instead of looking for problems to solve, the strengthbased perspective is looking for strengths to elevate and new opportunities to seize. A quite different perspective compared to how I was trained to think during my engineering training. During a chemical product design class I experienced a decisive moment while my design team followed the steps of the technical development process. The textbook said we now needed to shoot down all the bad ideas with sound engineering arguments. While it might be a necessary step, the consequences here were undesirable. The team started to shoot down each other’s ideas and protect their own, and this defensiveness almost turned the room into a warzone. In 30 minutes the collaborative spirit was changed into hostility until one girl was about to cry. We took a timeout and during the break I started wondering why the process did not encourage collaboration. I realized that the process only described the outcome steps of the project and did not help in terms of how to lead the process. I remembered some of the questions I just had been taught during my strengthbased training at the scouts and decided I wanted to try a different type of questions. When we returned from the timeout I had prepared questions about the strengths of our ideas rather than the risks and about what we wanted to achieve instead of what we wanted to avoid. The result was astonishing. Not only did the atmosphere change suddenly, but we also managed to deliver a much better result. That was when I realized the potential of using a strength-based approach in engineering. Conclusion This paper shows how improvement activities based on problem solving and Appreciative Inquiry can be characterized empirically based on which improvement steps they use. It was found that the two methods use different mechanisms to create improvements and that these mechanisms influence the improvement capability differently. Problem solving reinforces the existing improvement trajectory and leads to solutions based on existing mental models. Appreciative Inquiry on the other hand uses a combination of steps to increase the generative capability of challenging the assumptions of the existing trajectory and thereby furnish new possibilities for improvements not available in the existing trajectory. The improvement capability of a work system depends on the effectiveness of its existing improvement trajectory as well as its ability to change trajectories when the challenges from the environment change. It is therefore necessary to be capable in both creating improvements inside and outside the existing trajectory. Work systems with a need for flexibility and adaptiveness or systemic changes such as culture change or Lean implementation will need higher generative capability, and it is therefore suggested for these systems to supplement problem solving methods with more generative methods such as by integrating Appreciative Inquiry into daily improvement activities. David Hansen May 2014 DTU Management Engineering Är du intresserad av att få reda på mer om Appreciative Inquiry och styrkebaserat förändringsarbete? Kontakta Sverker Hallén, IUC Z-GROUP sverker.hallen@iuczgroup.se 063-15 01 92

Okategoriserad

15 min lästid

56 ”spot on” exempel på content marketing i Sverige

14 juni 2017

När fler kunder än någonsin spenderar mer tid i sociala medier och digitala kanaler kräver det att företag kommunicerar med sina kunder i dessa kanaler med ett innehåll som hjälper, inspirerar eller utbildar kunden och förflyttar kunden genom köpresan. I det här inlägget bjuder vi på 56 exempel (utan inbördes ordning) på hur svenska företag i olika branscher använder innehållsmarknadsföring på ett bra sätt.

1. Gleerups

Gleerups tillhandahåller läromedel till skolan och kombinerar blogg och sociala medier för att skapa innehåll som hjälper kunden att välja rätt digitala läromedel.

2. Sportamore

Sportamore är en förebild inom content marketing för e-handeln för många. Genom att kontinuerligt inspirera och utbilda sin träningsintresserade målgrupp skapar man content som uppskattas och engagerar i sociala medier.

3. Brothers

Genom att intervjua en expert hjälper Brothers sina kunder med frågor och utmaningar kring kostymköp.

4. Mynewsdesk

Mynewsdesk inspirerar, utbildar och bjuder på trendspaning i en en rapport paketerad som en e-bok och marknadsförd som ett betalt inlägg på LinkedIn. mynewdesk content marketing exempel

5. Peab

Content marketing behöver inte bara vara långa bloggartiklar eller stora videoproduktioner. Kombinera genom korta inlägg i sociala medier som synliggör företagets värderingar och stärker företaget som arbetsgivare.

6. Johan Book (Motivationsbyrån)

Att kombinera content marketing via LinkedIns bloggverktyg är ett bra sätt att positionera sig gentemot potentiella kunder som egenföretagare och konsult. En som gör det bra är Johan Book som är konsult och förändringsledare på Motivationsbyrån som hjälper företag med framgångsrika strategigenomföranden. Läs artikeln nedan här.

7. Sigtunahöjden

Sigtunahöjden Hotell & Konferens är en fantastisk hotell-, konferens- och Spa-anläggning i Sigtuna utanför Stockholm. Genom att kombinera blogg och sociala medier bjuder man på konkreta tips för hur konferenskunder kan effektivisera sina möten och konferenser.

8. Veckans affärer (via Mimmie Swärdén, Closers)

Traditionell media har alltmer gått över till att producera artiklar som skapar värde för läsarna, som Veckans Affärer i det här exemplet. Om du dessutom är aktiv i en professionell miljö som LinkedIn så är detta ett bra sätt att använda andras content att dela till ditt nätverk som Mimmie har gjort nedan. exempel veckans affärer

9. Skånemejerier

Skånemejerier, ett av landets starkaste varumärken inom livsmedelsbranschen, använder content i form av bilder och videos på Instagram på ett mycket bra sätt för att förmedla sina värden för att stärka varumärket.

10. Wirtén Content Agency

Wirtén Content Agency är experter på content marketing och utbildar sina kunder om just – content marketing såklart! Blogginlägget nedan läser du här.

11. Hiab

När ditt företag funderar igenom vilken typ av content som ni kan ta fram är det även viktigt att tänka på var i köpprocessen som ni bearbetar kunderna med en viss typ av content. I det här exemplet använder Hiab video för att synliggöra ett referenscase från en kund som de har levererat deras kranar till. Innehållet kan användas för att utbilda omedvetna kunder om en lösning som de inte känner till eller för att skapa värde för en kund som utvärderar och överväger att köpa produkten som visas i videon.

12. Malmö stad

Det har blivit populärt, framförallt hos kommuner, men även hos företag att lyfta fram anställda genom sina konton i sociala medier. Det är ett bra sätt att utbilda kunderna, i det här fallet kommuninvånarna, om vad som pågår bakom kulisserna och även ett bra sätt att stärka företagets arbetsgivarvarumärke.

13. Granngården

Granngården kombinerar både artiklar och videos på sin Facebook-sida för att skapa värde för sina målgrupper. Artiklen nedan är också ett bra exempel på en artikel som kan sökoptimeras för personer som letar efter information om att bekämpa mördarsniglar. På det sättet kan Granngården både driva trafik till sin webbplats genom sociala medier och organisk söktrafik.

14. Agria Djurförsäkring

Om ditt företag producerar långa bloggartiklar så fundera kring om dessa kan delas upp i flera olika kapitel som ni portionerar ut över en längre period. Här har Agria Djurförsäkring tagit fram en “valpskola” som i tio bloggartiklar förklarar vad du bör tänka på om du funderar på att skaffa valp. Precis som i ovanstående exempel kan den här typen av artiklar sökoptimeras, vilket gör att Agria både kan driva relevant trafik från både sociala medier och Google.

15. Schneider Electric

Schneider Electric använder LinkedIns annonsverktyg för att marknadsföra en nerladdningsbar e-bok. LinkedIns annonsverktyg möjliggör exempelvis att du kan rikta din annonsering på specifika titlar eller industrier som är relevanta för ditt företag. Med nerladdningsbart material får du tillgång till kundernas uppgifter, som gör att du kan fortsätta bearbeta kunden med ett värdeskapande innehåll, exempelvis via e-postutskick som är relevanta utifrån det nerladdade materialet.

16. Driva Eget

Driva Egets målgrupp är företagare och genom att låta andra bidra med sin kunskap genom intervjuer kan Driva Eget på ett enkelt sätt skapa innehåll som attraherar rätt målgrupp.

17. Ericsson

Content marketing behöver heller inte vara material som ni själva producerar. Genom att Ericsson delar den här artikeln, som innehåller en intervju med en av deras VD, blir deras content ett sätt att utbilda kunderna och marknaden kring olika lösningar, i det här fallet 5G och dess olika användningsområden. Om inte kunderna förstår varför de ska använda era produkter och tjänster så kommer de heller inte att köpa dessa. Vilken typ av innehåll kan ni skapa eller dela som utbildar era kunder kring ett visst område, produkt eller tjänst?

18. Unicef Sverige

Fundera igenom hur ditt företag kan använda content före, under och efter ett evenemang. Unicef kombinerar exempelvis sociala medier och TV-sända evenemang (Världens kväll), genom en ökad aktivitet i sociala medier innan, under och efter evenemanget för att inspirera och utbilda oss om varför det är viktigt att bidra till en bättre värld.

19. Conversionista!

Conversionista har positionerat sig som ledande inom konverteringsoptimering i Sverige och det är mycket tank vare en genomtänkt content-strategi, där man framförallt kombinerar bloggartiklar och sociala medier.

20. Andreas Jakobsson (Ework Group)

Om du eller dina medarbetare använder sig av Social selling för att kommunicera med sina kunder och nätverk på LinkedIn kan in samla in och dela (“kuratera”) innehåll som ert nätverk kan uppfatta som relevant, intressant och användbart. Kommunikationen behöver inte alltid vara kopplat till er målgrupp, utan ibland kan du varva ditt content med innehåll som tilltalar en bredare publik för att förbli relevant i din kommunikation gentemot fler i ditt nätverk.

21. HR-bloggen (via Emelie Oredsson)

HR-bloggen är Sveriges mest populära blogg för personer inom HR och rekrytering och det är inte svårt att förstå varför. Bloggen är fylld med tips, inspiration, trendspaningar och annan användbar information för någon som är verksam inom dessa områden.

22. Bohmans nätverk

Trendarapporter är en typ av content som alltid är uppskattad. Bohmans nätverk gör det bra genom att leverera en rapport som beskriver framtidens marknadsavdelning och bör vara intressant för alla marknadschefer att ta del av för att hålla jämn takt med den digitala utvecklingen.

23. Musikhjälpen

Musikhjälpen är en annan välgörenhetsorganisation som använder sociala medier och content i form av video som ett komplement till deras evenemang för att utbilda oss om var pengarna går och varför det är så viktigt att hjälpa till.

24. Volvo Cars

Utöver den egna content som Volvo producerar för egna kanaler som blogg, hemsida och sociala medier så använder man även s.k. native advertising för att nå ut till målgrupper som använder andra kanaler, i det här fallet nyhetsappen Omni. Artiklarna är av utbildande karaktär och utbildar kunden kring säkerheten i Volvos bilar.

25. iStone

iStone producerar mycket bra content för sina målgrupper, i det här fallet en e-postkurs som hjälper deras målgrupper att skapa bättre lojalitetsprogram.

26. Visma

Visma har en mycket hög frekvens på sin blogg och publicerar regelbundet inlägg som distribueras via deras egna sidor i sociala medier.

I slutet av bloggartiklarna har man dessutom tydliga handlingsuppmaningar, i det här fallet marknadsför man ett webinar där man kommer att kommunicera ytterligare innehåll av värde till kunderna. Vilka handlingsuppmaningar kan ditt företag placera i anslutning till era blogginlägg?

27. Santa Maria

För livsmedelsföretag är recept en “no-brainer” och kan driva relevant trafik både från sociala medier och organisk söktrafik.

28. Wise IT

Nerladdningsbara rapporter är ett bra sätt att samla e-postadresser och kontaktuppgifter till potentiella kunder, samtidigt som man ger kunden ett konkret värde i form av det material som man har tagit fram. Här gör Wise IT det på ett bra sätt:

29. Helene Arvidsson (Scandic Triangeln, Malmö)

Helene Arvidsson med kollegor på Scandic Triangeln i Malmö sätter mötet i centrum och bjuder regelbundet på tips och inspiration för att hålla bättre möten.

30. SPP

SPP tar hjälp av sina medarbetare, i det här fallet en sparekonom, och ger konkreta tips för hur deras kunder kan få pengarna att räcka längre efter skatteåterbäringen.

31. World Trade Center (Malmö-Lund-Helsingborg)

World Trade Center skapar innehåll genom sitt “Magasin” som riktar sig till företagare med fokus på hur du kan utveckla ditt företag på olika sätt.

32. Procurator

Procurator tillhandahåller arbetskläder, skydd och andra artiklar för industri, kontor, restaurang och servering och tillhandahåller kontinuerligt tips till sin målgrupp genom sociala medier och kanaler som Mynewsdesk. Läs artikeln nedan här.

33. Mats Rimton (Futurement)

Mats Rimton föreläser om digitaliseringen och hjälper företag att förstå den snabbt förändrade omvärlden. I sitt flöde på LinkedIn bjuder han kontinuerligt på tips, insikter och inspiration kring framtiden.

34. Apsis

Apsis lever som de lär när de kombinerar annonsering på LinkedIn, Content marketing och Marketing automation genom att tillhandahålla en nerladdningsbar rapport på deras webbplats.

35. Helen Ryberg Lagergren (Kandidata)

Att “kuratera” (samla in och dela) innehåll kring ditt expertområde är ett bra sätt att positionera dig och bygga varumärke gentemot ditt nätverk och potentiella kunder i sociala medier. Kandidata är specialiserade inom emotionell intelligens och både VD och medarbetare ger tips och insikter kring ämnet i sociala medier.

36. Avanza

Många menar att bankrådgivarens roll är utspelad när företag som Avanza använder digital content för att utbilda, hjälpa och inspirera sina kunder att göra bättre placeringar. avanza content marketing

37. Sara Larsen (Doidea)

Professionell, kunnig, engagerad, smart, insiktsfull, inspirerande och nytänkande bjuder Sara kontinuerligt på tips, inspiration och insikter genom sociala medier som LinkedIn och YouTube och lever som hon lär. Sara är så duktig att hon borde förtjäna två platser på den här listan. Filmen nedan hittar du här.

38. Koneo (via Mia Åslander)

Koneo levererar IT- och dokumentlösningar och har över 400 medarbetare i hela landet. På deras blogg bjuder de kontinuerligt på tips och insikter kring ämnen som IT, tillväxt och digitalisering.

39. Apptus

Apptus har arbetat med inbound marketing under lång tid och bjuder på blogginlägg, whitepapers och case studies på deras webbplats för att samla in potentiella kunder.

40. TNG

TNG har en medveten content-strategi och arbetar förutom med blogg och sociala medier även med en podcast.

41. Finja

Finja bjuder på tips och inspiration för hur du kan använda betong på olika sätt genom deras webbplats och skapar filmer på YouTube som inspirerar deras kunder.

42. Cygate

Cygates blogg blev utnämnd till årets branschblogg 2015 och håller forfarande hög klass med nyheter, insikter och tips kring IT-frågor.

43. Pontus Staunstrup

Pontus Staunstrup är en fantastisk källa till tips, inspiration och insikter kring content marketing och en ledande auktoritet inom området i Sverige. På sin egen hemsida lever bjuder han på artiklar kring ämnet och omsätter dessa i praktiken genom hans anställning på Postnord.

44. Räddningstjänsten Syd

Räddningstjänsten Syd använder framförallt LinkedIn för rekrytering men istället för att enbart publicera länkar till lediga tjänster så involverar man även medarbetarna och synliggör vem som arbetar inom organisationen genomgående i sin kommunikation. Fundera kring hur ni kan involvera medarbetarna i er kommunikation genom bilder, intervjuer och videoklipp.

45. ICA

ICA har en uppsjö med content som underlättar, hjälper och inspirerar konsumenterna. Allt från roliga reklamfilmer till appar som underlättar köp eller hjälper oss att grilla bättre på sommaren. Digitalt innehåll kombinerar med content i form av print, som ICAs tidning Buffé med recept och inspiration.

46. Jägersro Travbana

Travsporten är stor och framgångsrik i Sverige och det är en självklarhet för arrangörerna och travmedierna att finnas i sociala medier där trav- och spelintresserade hämtar information. Jägersro Travbana har hittat ett framgångsrecept i att kontinuerligt bjuda på intervjuer från “stallbacken” i form av video innan, under och efter tävlingar.

47. LRF Konsult

LRF Konsult involverar sina medarbetare i kommunikationen. I det här inlägget bjuder man på tips kring när det lämpar sig bäst att sälja sin fastighet. I anslutning till inlägget kan man direkt få kontakt med författaren av inlägget – smart!

48. Edge HR

Edge HR har en genomarbetad content-strategi och bjuder på kunskap i form av bloggartiklar och nerladdningsbart material för chefer. De har även en bank med dokumentmallar för olika ändamål som deras kunder kan ha användning för; exempelvis för utvecklingssamtal.

59. Cruitway

Att som rekryteringsföretag kontinuerligt dela med sig av kunskap kring vad man bör tänka på inför en rekrytering borde vara en självklarhet för att förbli relevant och intressant för potentiella kunder genom sin kundkommunikation.

50. Bavaria (via Johan Frisk)

Content marketing handlar om att förflytta kunden genom köpprocessen genom att tillhandahålla information som kunden har nytta av i specifika delar i köpprocessen. Ett sätt att göra detta på kan vara att tillhandahålla relevant och användbart innehåll från andra källor än dina egna, som i det här exemplet där VD på Bavaria delar en artikel från mestmotor.se. Det här inlägget är högst relevant för företagets kunder och i synnerhet de som befinner sig i en process där de utvärderar ett nytt bilköp och i synnerhet av märket BMW.

51. Netsurvey

Netsurvey är ytterligare ett bolag inom Wise Group-koncernen som arbetar målmedvetet med content i form av artiklar och whitepapers. I deras “Kunskapsbank” kan du ta del av whitepapers och case. Bra innehåll för nätet som samlar in leads och även bra innehåll som säljarna kan använda i dialogen med kund.

52. Postnord

Postnord har stort fokus på e-handeln i sin kommunikation i de digitala kanalerna och bjuder på tips och insikter för hur man kan bedriva en bättre e-handel på olika sätt.

53. Experis

Experis är ett annat företag inom rekryteringsbranschen som använder content för att kommunicera med både kunder och kandidater. På Karriärbloggen, som är en fristående sida bjuder de på jobbsökartips och inspiration för personer i yrkeslivet.

54. PwC

PwC har en nischad s.k. showcase-sida på LinkedIn med ett tydligt statement – “Vi bjuder på kunskap som förenklar ditt företagande” och en snabb titt genom flödet visar på inlägg som skapar värde för målgruppen, istället för information om PwC. Showcase-sidor på LinkedIn är ett bra sätt att publicera nischat innehåll till en specifik målgrupp inom din marknad. Det kan även vara ett sätt att samla kommunikation kring en specifik produkt som ni erbjuder.

55. LinkedIn

Att delta i intervjuer för artiklar som andra skriver är ett bra och enkelt sätt att skapa content för publicering i egna kanaler och som bygger företagets varumärke. På utbildning.se intervjuas personer från näringslivet och ger sina bästa karriärtips, i det här fallet Lisa Gunnarsson på LinkedIn i Sverige.

56. Brummer & Partners

Hur kan du som chef förvänta dig att dina medarbetare ska engagera sig i företagets content om du inte själv gör det? Helena Palmgren, VD på Brummer & Partners, är ett bra exempel på en företagsledare som är regelbundet aktiv i kanaler som LinkedIn och Twitter, där hon hjälper till att sprida företagets content.

Tips

17 min lästid

Strategi för sociala medier – så kommer du igång

14 juni 2017

Funderar du på att öka företagets aktiviteter i sociala medier och andra digitala kanaler? I den här artikeln ger vi tips, insikter och inspiration kring hur ni kan utforma er strategi för sociala medier.

Enligt Svenskarna och Internet 2016 använder nästan 80 % av svenskarna sociala medier och i åldersgruppen 36-45 år använder nästan hälften professionella nätverk som LinkedIn. Fler personer än någonsin använder digitala kanaler för att göra research kring utmaningar, produkter och tjänster vilket gör det nödvändigt för företag att ha en strategi för hur kunderna ska bearbetas i dessa kanaler. Den ökade digitala användningen påverkar inte längre bara marknadsavdelningen utan dessa frågor blir viktigare även för säljavdelningen, kundservice och HR-avdelningen som kan använda kanalerna för att kommunicera med kunder och kandidater. Det blir därför viktigare för företag att öka den digitala kompetensen i hela organisationen.

Statistik från Svenskarna och Internet, 2016.

Sociala medier och digital marknadsföring blir också viktigare för företag. Bl.a. visar en studie i USA att 74 % av B2B-kunderna gör mer än hälften av sin research i digitala kanaler. I takt med att utvecklingen går framåt finns utvecklas också nya metoder för B2B-företag att hitta kunder på nätet.

Vad innehåller en strategi för sociala medier?

En digital strategi, eller en strategi för sociala medier, innehåller oftast följande punkter.

Syfte
Målsättning
KPI:er
Kanalval
Innehållsstrategi (kommunikationsplan)
Budget
Ansvarsfördelning

Ta fram syfte och målsättningar

Innan ditt företag ökar era digitala insatser är det viktigt att alla har en förståelse för vad syftet och målsättningarna är.

Vill ni kombinera digitala kanaler och metoder för att öka antalet inkommande förfrågningar?
Vill ni kunna identifiera fler prospekts att kunna bearbeta?
Är syftet att öka varumärkeskännedomen hos era potentiella kunder?

Ett tydligt syfte förenklar också uppföljningen av era digitala aktiviteter eftersom ni kommer att ha en bättre bild av vad det är ni behöver mäta för att kunna följa resultatet.

Ta fram en genomtänkt annons- och innehållsstrategi

Att kunna bearbeta sina potentiella kunder i rätt ögonblick med rätt information är en av de stora fördelarna att arbeta mer digitalt med era sälj- och marknadsaktiviteter. Dina kunder befinner sig i olika delar av köpprocessen och behöver olika typer av information beroende på var i köpprocessen de befinner sig. Med metoder som sökordsannonsering, display- och retargeting-annonsering kan du nå ut till kunderna och bearbeta dem med dina budskap. Men först måste du ta reda på vilken information de efterfrågar.

Mät resultatet av era aktiviteter

För att kunna utvärdera om era digitala sälj- och marknadsaktiviteter ger det resultat som ni önskar så är det nödvändigt att kunna mäta era aktiviteter. Ni vill kunna mäta mer än visningar och klick, exempelvis hur många som väljer att slutföra en målsättning på er webbplats. Det kan vara hur många personer som fyller i ett kontaktformulär eller som laddar ner era produktblad.

Definiera era mätpunkter utifrån ert syfte och era målsättningar. En tydligare bild av vad ni vill uppnå gör det också enklare att veta vad det är ni ska mäta.

Med statistikverktyg som Google Analytics kan du få en uppfattning om era digitala investeringar ger det ekonomiska resultat som ni önskar.

Hur gör du för att mäta resultatet av era digitala marknadsaktiviteter?

När ni ökar era digitala investeringar vill ni naturligtvis veta vad avkastningen är och om era aktiviteter ger det resultat som ni har önskat.

Börja med att ange ett tydligt syfte med er digitala närvaro. Vad är det ni vill uppnå?
Ta fram en plan för hur ni kan mäta resultatet.
Skapa rapporter och genomför hela tiden uppföljning och förbättringsåtgärder.

Vad är konverteringsspårning och vad används det till?

Konverteringsspårning är ett mycket viktigt ord att lägga på minnet om du och ditt företag har som avsikt att öka era digitala investeringar. En konvertering är en händelse som sker exempelvis på er webbplats när en målsättning går i uppfyllelse. Man skiljer på mikro-konverteringar och makro-konvereringar. För en e-handlare är det huvudsakliga målet att ett köp ska genomföras. Detta är e-handlarens makro-mål. Däremot kan det finnas ett antal aktiviteter som ökar sannolikheten att makro-målet uppfylls. Dessa kallas mikro-mål. Mikro-mål för e-handlaren kan exempelvis vara att någon lägga en produkt i sin varukorg eller på sin önskelista. Ju fler som gör detta, desto högre sannolikhet att makro-målet kommer att inträffa.

Vad har du för nytta av konverteringsspårning?

Konverteringsspårning möjliggör för dig att kunna utvärdera vilka kanaler som genererar resultat.

Om du inte kan svara på vilka kanaler som genererar resultat för ditt företag får du bristfälligt underlag att fatta rätt beslut kring era digitala marknadsaktiviteter.

Statistiken berättar att s.k. organisk söktrafik från Google står för 64 % av målen och borde därför vara en prioriterad kanal.

Med statistikverktyg som Google Analytics (som du ser ovan) kan du även utvärdera hur trafiken skiljer sig från olika enheter som mobil, dator och tablet.

Skapa en förståelse för vilka kanaler och metoder som är rätt för ditt företag

Det finns ingen mall som passar alla företag utan det är viktigt att ni funderar igenom följade punkter innan ni påbörjar era digitala aktiviteter.

Vem är vår primära målgrupp? Vem är beslutsfattaren och vilka andra personer är involverade i besluten kring de produkter och tjänster som vi erbjuder?
Vilken information är det som dessa personer behöver i början av sin köpprocess, i mitten och på slutet?
Vad behöver vi ta fram för typ av innehåll för att kunna tillhandahålla denna informationen till våra kunder på exempelvis vår hemsida?
I vilka kanaler kan vi hitta dessa personer? Är det exempelvis på YouTube, LinkedIn, Facebook eller Instagram?

Att prenumerera på läsvärda bloggar om digital marknadsföring, lyssna på podcasts och gå på seminarium kring relaterade ämnen är ett bra sätt att öka förståelsen för hur ditt företag kan använda dessa kanaler.

Om olika kanaler och metoder för marknadsföring i sociala medier

Content Marketing

Content Marketing handlar om att utgå ifrån kunden i din kommunikation. Vilka utmaningar har dina kunder som ditt innehåll kan hjälpa dem att lösa?
Content Marketing handlar om att skapa värde genom din kommunikation – hur kan du hjälpa dina kunder?
Content Marketing handlar inte om att göra reklam i sociala medier.

Det är viktigt att ni funderar igenom er innehållsstrategi för sociala medier och den digitala närvaron som helhet. Anledningen till detta är att vi ser ett ökat beteende hos kunden där det är kunden som bestämmer när, var och hur den vill köpa. Kunden använder kanaler som Google och sociala medier för att tillförskaffa sig kunskap och information inför en utmaning eller ett köp. För att kunna påverka kunden, att bygga förtroende och få kunden att utvärdera er som en leverantör, är det viktigt att ni tillhandahåller svar på de frågor som kunden har när de gör sin research i de digitala kanalerna.

Vilka svar behöver dina kunder i olika delar av köprocessen?

Det är viktigt att förstå vilka frågor som dina kunder behöver svar på i olika delar av sin köpprocess. Med Content Marketing bearbetar du kunderna med olika budskap beroende på var de befinner sig i sin köpprocess.

Kunder som befinner sig i slutet av sin köpprocess är i behov av annan information än de som befinner sig tidigt i köpprocessen.

Så tar du reda på vad kunden letar efter

För att få en bättre förståelse för vilken information era kunder behöver så kan du arbeta på olika sätt.

Prata med säljavdelningen – vilka vanliga frågor och utmaningar brukar dyka upp i dialogen med era kunder?
Gör en sökordsanalys för att ta reda på vad kunderna letar efter i Google.

Vad är en sökordsanalys?

En sökordanalys ger svar på vad era kunder letar efter i Google, hur många sökningar som sker varje månad, hur konkurrensen på dessa sökord ser ut och vad ni kan förvänta er att betala för dessa sökord om ni väljer att köpa dem.

Så gör ni en sökordsanalys

Ta fram en lista på sökord som ni vet, eller tror, era potentiella kunder använder för att söka information om era produkter och tjänster.
Testa att söka efter begreppet i Google.
Gå längst ner på sidan och se vilka sökord som dyker upp under “Relaterade sökningar”. Finns det fler sökord här som kan vara aktuella för er?
Använd Google för att ta reda på relaterade sökord.

Använd verktyg som sökordsplaneraren i Google AdWords för att reda på sökvolymer och relaterade sökningar.

Viktigt att tänka på när ni arbetar med sökord

Det är viktigt att förstå vad kunden avser med sin sökning – vilken information letar de efter? Många sökningar gör kunderna i syfte att öka sin kunskap om en produkt eller tjänst och långt ifrån alla har för avsikt att köpa produkten. Det är mycket vanligt att konverteringsgraden (= antal besök / antal köp) hos en e-handlare bara är ett fåtal procent.

Att förstå vad kunden har för avsikt med sin sökning ger er svar på vilken information ni behöver tillhandahålla.

Lär er att identifiera sökord med köpavsikt

Låt oss ta ett konkret exempel:

Du hittade troligtvis till denna sidan genom Google genom att använda söktermer som “strategier för sociala medier” och liknande. Din avsikt är att ta reda på mer om vad en strategi för sociala medier innehåller och inte att köpa in tjänster (i nuläget).
Om du däremot hade sökt efter “sociala medier strategi kurs” så är din avsikt att hitta en kurs som du kan delta i för att lära dig mer om hur ditt företag kan arbeta med sociala medier. Din sökning hade en köpavsikt.

Lär er skillnaden mellan sökord som förmedlar en köpavsikt och de sökord där kunden gör research.

Använd digital annonsering för att nå kunden i olika delar av köpprocessen

Fördelen med digital annonsering är att ni kan nå kunderna beroende på i vilka delar de befinner sig i köpprocessen.

**Principen för digital annonsering är enkel:** Ju mer relevant din annonsering upplevs av den enskilda individen, desto bättre resultat kommer ni att få.

Man brukar tala om:

Displayannonsering
Sökordsannonsering
Retargeting

Vad är displayannonsering?

Displayannonsering syftar till att nå ut till personer i målgruppen som aktivt inte letar efter produkter och tjänster som ni erbjuder för att öka kännedomen och medvetenheten kring ert varumärke, produkter och tjänster.

Vad är sökordsannonsering?

Med sökordsannonsering når du ut till kunder som aktivt letar efter produkter och tjänster som ditt företag säljer. Det ger även er en möjlighet att synliggöra företagets kompetens genom att tillhandahålla svar på de frågor som kunden har när de gör research kring en utmaning, produkt eller tjänst.

Vad är retargeting?

När en kund har besökt din webbplats, eller en specifik sida på din webbplats, kan du fortsätta att bearbeta kunden genom retargeting-annonsering. När kunden väljer att surfa vidare till andra webbplatser eller besöka sociala medier kan ditt företag exponera annonser till kunden som baseras på innehållet som de läst om på din webbplats.

Betalda och organiska sökresultat

Det är viktigt att skilja på organiska och betalda sökresultat. Med sökoptimering påverkar du företagets organiska sökresultat. Med annonsering genom Google AdWords kompletterar du de organiska sökresultaten med betalda annonser.

Använd informationen i er kommunikationsplan

Att ha en god uppfattning om vilken typ av information som er målgrupp letar efter i Google gör att ni även kan anpassa er kommunikation i sociala medier utifrån detta. Ställ er frågor som:

Vad letar våra kunder efter i Google?
Vad är deras avsikt (research/köp)?
Vilken information behöver vi tillhandahålla beroende på avsikt?
Hur kan vi sökoptimera vårt innehåll så att innehållet syns när kunderna gör sin sökning?

Lär dig mer om hur sökmarknadsföring fungerar.

Vikten av rätt kompetens hos dina medarbetare

Många upplever idag att digital marknadsföringen är en djungel av olika metoder, tillvägagångssätt och kanaler. Den ökade digitaliseringen påverkar dessutom organisationer i grunden där affärsmodeller förändras utifrån en kund som blir allt mer digital. Detta gör att vikten av att få till en ökad digital kompetens genom hela organisationen blir allt viktigare. Det är inte längre bara IT och marknadsavdelningen som arbetar digitalt utan även:

Kundservice (hur integrerar ni kanaler som Facebook och Twitter i er kundservice?)
Säljavdelningen (hur använder säljare kanaler som LinkedIn i säljarbetet?) Läs även: Fem sätt som säljare kan använda LinkedIn
HR-avdelningen (hur använder HR-personalen kanaler som LinkedIn och Facebook för att rekrytera och bygga företagets arbetsgivarvarumärke?)

Dina medarbetare behöver kompetens inom dessa områden.

Hur fungerar kanaler som LinkedIn, Facebook, Instagram och Twitter?
Hur fungerar annonsering i dessa plattformar?
Hur skiljer sig traditionell reklam och kommunikation i sociala medier?
Vilka verktyg kan vi använda som effektiviserar arbetet?
Hur ska vi tänka strategiskt kring dessa kanaler?

Läs även: Social selling – en checklista för dig som är VD eller försäljningschef

Hur använder sig andra företag av sociala medier?

Beroende på vilken bransch och målgrupp som olika företag vänder sig till använder de också sociala medier och andra digitala kanaler på olika sätt. Det är viktigt att förstå din målgrupp, din konkurrenssituation och att ha tydliga målsättningar med ditt företags närvaro i sociala medier då förutsättningarna hos andra företag som lyckats med sin digitala närvaro kan se helt annorlunda ut.

Ett företag som har en webbplats som du tycker är snygg kan ha helt andra målsättningar än ditt företag. De har utformat sin webbplats i ett visst syfte och detta kan vara helt fel för just ditt företag.

Titta på andra företag för att framförallt få inspiration för dina egna aktiviteter, men glöm inte att dina förutsättningar kan se annorlunda ut. Ni behöver hitta ert eget sätt att använda dessa kanaler för att kommunicera med era kunder.

Exempel på hur andra företag använder sociala medier

Beroende på om företagen vänder sig till konsumentmarknaden eller till andra företag tenderar aktiviteten i sociala medier även att skilja sig åt. Nedan listar vi några exempel på företag i vitt skilda branscher, med olika målgrupper, och som använder sociala medier på olika sätt.

Skånemejerier

Skånemejerier är ett av landets största mejeriföretag och använder sociala medier, i synnerhet Facebook och Instagram, för att öka kännedomen och bygga lojalitet hos befintliga kunder. Beroende på vilken marknad man riktar sig mot skiljer sig även syftet med marknadsföringen. För marknader där man har lägre kännedom finns ett större behov att öka kännedomen, medan på sina starka marknader (Skåne, Sydvserige) finns ett större behov att bygga en relation och bevara lojalitet hos kunderna.

Gå till Skånemejeriers Facebook-sida

Scandic (Malmö)

Scandic Triangeln i Malmö använder LinkedIn för att nå ut till företagskunder i syfte att få dem att boka konferens- och möteslokaler hos dem. De har tillämpat s.k. Social selling där de istället för att göra reklam för sin verksamhet, fokuserar på att en värdeskapande kommunikation som bygger förtroende hos kunderna, och som synliggör medarbetarna på Scandic som specialister på möten.

Scandic Triangelns medarbetare fokuserar på att skapa värde för sitt nätverk och sina kunder även i sin kommunikation i sociala medier.

Vi kommer kontinuerligt att lägga till fler exempel på den här sidan.

7 saker du bör undvika när du arbetar med företagets digitala närvaro

Undvik reklam och fokusera på att skapa värde för dina kunder. Kan ni sätta era produkter och tjänster i en kontext som skapar värde för kunden?
Undvik att kommunicera allt till alla. Segmentera dina målgrupper och gör specifika budskap till dina olika målgrupper, exempelvis i era e-postutskick eller i er annonsering i sociala medier.
Skriv inte bara om dig själv och ditt eget företag utan fokusera genomgående på kunden i din kommunikation. Skriv exempelvis en kundfokuserad profil på LinkedIn.
Undvik att ta fram en omfattande digital strategi som blir en hög med papper som sätts in i en pärm. Förutsättningarna kan snabbt förändras, så var flexibel och revidera din strategi löpande.
Undvik att hoppa på den senaste trenden och gör istället ett gediget arbete med grundläggande principer i digital marknadsföring som konverteringsspårning, A/B-testning och Content Marketing.
Undvik att ha sociala plattformar som ni inte uppdaterar. Det ger ett negativt intryck till era potentiella kunder och påverkar varumärket negativt.
Undvik att ta fram en lösning och sedan inte ha en plan för hur ni ska utvärdera den. Testa, utvärdera, analysera, testa igen och gör förbättringar är ett framgångsrecept i digital marknadsföring.

Sammanfattning

Innan ditt företag påbörjar arbetet med era digitala marknads- och säljaktiviteter är det viktigt att ni arbetat igenom dessa punkter.

Syfte
Målsättning
KPI:er
Kanalval
Innehållsstrategi (kommunikationsplan)
Budget
Ansvarsfördelning

Det är även viktigt att ni får en bra bild av vilka metoder, tillvägagångssätt och kanaler som finns tillgängliga. Bekanta er med begrepp som Social selling, Content Marketing, Marketing Automation, Display- och retargeting-annonsering, sökordsannonsering, sökoptimering och Inbound Marketing. Utbilda personalen och skapa en förståelse för hur man arbetar med kommunikationen i olika sociala medier.

Information

1 min lästid

Gratulererar Sebastian Salomonsson och Mohammad Hadi Mirzaie!

13 juni 2017

Att dela ut stipendier i samband med studentdagen har blivit en tradition. Det är nu elfte gången jag medverkar på skolavslutningen för elever på yrkesprogrammen i Östersund. Senaste fyra åren är det Industritekniska elever som fått utmärkelse av teknikföretagens arbetsgivarorganisation.

Eleverna som får stipendier har visat på goda yrkeskunskaper och alla har jag kunnat gratulera till att de har arbete direkt på måndag efter studentfirandet med allt vad det innebär.

Gratulererar Sebastian Salomonsson och Mohammad Hadi Mirzaie!

Jag hoppas att traditionen håller i sig att att jag får fler tillfällen att vara med på denna högtidsstund i Stora kyrkan.

Okategoriserad

7 min lästid

Så kommer du igång med IoT

13 juni 2017

Med internet of things kan vi revolutionera hur vi driver och gör affärer. Så här kan du gå från idé till verklighet, förklarar Anders Englund, VD på Attentec.

Från vision till verklighet Hur kan du förvandla visionen till verklighet som hjälper ditt företag att få ut det mesta av internet of things? Enligt min erfarenhet, som också delas av Microsoft, har små till medelstora företag framgångsrikt följt dessa grundläggande steg:

Börja med att definiera det affärsmål du vill uppnå.
Utvärdera affärsnyttan med en investering.
Bygg lösningen och basera kraven på din erfarenhet och kunskap om dina kunder/användares behov.
Utvärdera, ändra och/eller utöka dina affärsmål.
Förfina din lösning iterativt genom att gå tillbaka till steg 2.

Definiera affärsmål Internet of things är hajpat och den överdrivna publicitet som finns ökar risken för att företag gör kostsamma misstag som att börja med alltför stora lösningar eller att fastna i felaktiga teknikval. Det kan också leda till att företag helt avstår och därför missar de fördelar som internet of things kan erbjuda. Min rekommendation är därför att börja i liten skala och därefter skala upp lösningen i etapper. Då minimerar du storleken på initiala investeringen och risken och kan kontinuerligt justera och förfina din lösning. Ett sätt att begränsa är att välja en organisatorisk del av verksamheten såsom service, produktion eller eftermarknad. Välj därefter vilket affärsmål du vill uppnå inom den organisatoriska delen. Är det kostnadsbesparingar, effektiviseringar, hantering av risker, ökade intäkter eller kanske bättre kundrelationer som önskas? Utvärdera affärsnyttan Internet of things används i många olika tillämpningar och i många olika branscher. Det kan därför vara svårt att hitta färdiga metoder för att värdera vilken avkastning eller return-on-investment, ROI, en investering ger. Nedan beskrivs en enkel metod som man kan utgå ifrån när man ska bestämma ROI för en tillämpning byggd med internet of things.

Börja med att beräkna de uppenbara kostnaderna och besparingarna och nya intäkter med lösningen.Detta är ofta ganska rättframt. Vilka investeringar behöver göras och hur kan man spara pengar alternativt öka våra intäkter? Kom ihåg att värdet ofta ligger i den information som presenteras för användare via appar och webb.
Ta reda på vilka kostnader som krävs för att implementera lösningen. Krävs det utbildning av de som ska hantera systemen? Kostnad för att kassera tidigare lösning?
Ta med mindre uppenbara kostnader i samband med införandet av den nya lösningen.

Innebär den produktionsbortfall i samband med installation?
Anpassningskostnader för tidigare produkter? Behöver de byggas om för att anpassas till den nya lösningen?
Har vi den kompetens som krävs för att skapa lösningen eller har vi behov av extern hjälp? Konsultkostnader?
Vilka kostnader finns förknippade med lösningen i form av mjukvarulicenser? Vilka är engångskostnader och vilka är återkommande kostnader?
Kostnader för att hålla den nya lösningen tillgänglig och säker?Undersök nya möjligheter. De flesta företag använder internet of things för kostnadsbesparingar och ökad effektivitet. Det visar sig att det ofta skapas andra värden som kan vara avgörande för investeringens lönsamhet.
Utbyggbart till andra affärsprocesser? När man väl har en lösning med internet of things på plats är kostnaden för att införa nya funktioner och att bredda lösningen till att omfatta andra affärsområden betydligt mindre än den initiala investeringen. Därför kanske den initiala investeringen kan fördelas över fler affärstillämpningar.
Ökad omsättning? Även om fokus för din lösning är på effektivisering eller hantering av risker kan den kanske användas även för ökade intäkter. Insamlade data kan analyseras och slutsatser från dessa data om till exempel hur effektivt en given kund använder din produkt kan vara information som har ett sådant värde för kunden att det kan skapa nya intäkter. Möjlighet att erbjuda behovsstyrt underhåll kan vara ett annat erbjudande med möjlighet att öka intäkter.
Värdet av insamlade data? Insamlade data om kunders användning av din produkt kan vara av värde för tredje part som försäkringsbolag eller bolag som vill använda dessa uppgifter i marknadsföringssyfte.
Andra kvalitativa fördelar. Ökad kundnöjdhet, snabbare leveranstider, ökad tillgänglighet, minskade risker och stress i arbetet är fördelar som internet of things-lösningar kan bidra till. De kan vara svåra att värdesätta i kronor men bör tas med som kvalitativa fördelar i en utvärdering av affärsnytta.

Väg värdet av affärsnyttan och kostnaderna i steg 1 till 4 när du beslutar om investeringen. Om kalkylen inte är tillräckligt lönsam, testa då på andra områden i din organisation.

Bygg lösningen Många risker kan elimineras genom att börja i liten skala och därefter skapa din lösning i etapper. Genom att investera i etapper minimeras storleken på risken och du kan kontinuerligt justera och förfina din lösning. Välj och tillämpa den lämpligaste tekniken. Det är viktigt att den kan skala upp och hantera dina kommande behov och samtliga uppkopplade enheter. Ett vanligt första steg är att ta fram en proof-of-concept, PoC, som omfattar en liten del av din tänkta lösning. En PoC ger mycket erfarenhet, sprider kunskap i egen organisation och är ett utmärkt verktyg för att samla in kundreaktioner. Om du saknar kunskap om passande lösningar kan en partner vara en god hjälp. Partnern kan också bistå i de tidiga faserna när affärsmål definieras och affärsnyttan utvärderas. Förfina affärsmål och lösning Utvärdera lösningen. Uppfyller den dina förväntningar, dina affärsmål och önskad affärsnytta? Hur ser lönsamhetskalkylen ut? Hur påverkar de erfarenheter vi skaffat oss av lösningen hur vi vill gå vidare? Kundreaktioner? Nästa steg kan också omfatta att koppla upp fler enheter, vilket också ökar volymen på insamlade data. Analys av insamlade data börjar bli intressant när datamängderna ökar. Korrigera eventuellt affärsmål och gå tillbaka till “Utvärdera affärsnyttan”. Sprid till andra affärsprocesser? När lösningen fungerar som tänkt och uppnår dina affärsmål kan du överväga att utöka den till helt nya affärsprocesser för att sprida fördelarna med internet of things till hela företaget. Använd samma metod som beskrivits ovan för att säkerställa att din investering i internet of things förblir lönsam.

ANDERS ENGLUND Befattning: Vd Företag: Attentec Linkedin: Anders Englund E-post: anders.englund@attentec.se Hemsida: www.attentec.se Expertområden: IoT – applikationer och hur dessa tillämpas för att skapa affärsnytta Bakgrund: Civilingenjör i Datateknik LiTH, CWRU. Praktisk erfarenhet av att sälja och införa IoT-lösningar.

Okategoriserad

4 min lästid

Gjuteri i Hackås lär upp på plats med YA

9 juni 2017

Ventana Hackås Precisionsgjuteri ligger fyra mil utanför Östersund. Gjuteriet har 17 anställda och gjuter avancerade detaljer i aluminium till företag inom bland annat medicinteknik, bilindustri, telekom, försvar och marin. Mikael Forss som är ansvarig för produktion och kvalitet insåg att gjuteriet behövde rekrytera en person till kvalitetssidan. Att hitta någon med den kompetensen är väldigt svårt då arbetet kräver en specifik kunskap på en hög nivå. Därför gällde det att hitta någon med goda teoretiska kunskaper som skulle kunna läras upp på plats. En tidigare anställd tipsade om Björn Thorén, som nyligen hade avslutat en treårig maskiningenjörsutbildning på Mittuniversitetet i Östersund. Mikael ville att den nya medarbetaren skulle bli ordentligt insatt i alla processer i den avancerade produktionen. Men gjuteriet hade inte ekonomi för att avsätta tillräckligt med tid för en handledare. Mikael tog därför kontakt med Arbetsförmedlingen och frågade om det fanns någon form av ekonomiskt stöd till en arbetsgivare, som vill anställa och lära upp en ny medarbetare.

Magnus Wikberg på Arbetsförmedlingen i Svenstavik tog emot samtalet. Han hade hört talas om yrkesintroduktionsanställningar men inte hanterat ett beslutsärende rörande den anställningsformen tidigare. Han tänkte att det skulle kunna vara en passande lösning för gjuteriet eftersom det är ett krav att den som anställs ska få utbildning. Magnus åkte till Hackås förklarade hur YA-anställningar fungerar och Mikael nappade direkt. Mikael förklarade vad Björn skulle behöva lära sig under året och tillsammans skrev de ner utbildningsplanen. Magnus menar att det var ett tämligen enkelt beslut jämfört med många andra ekonomiska stöd. Monica Svelander är också arbetsförmedlare i Svenstavik. Hon anser att det är enklare för dem att åka ut till arbetsgivarna än att arbetsgivarna åker in till Arbetsförmedlingen. Monica menar att det ingår i arbetsförmedlarnas yrkesroll att göra arbetsplatsbesök. Det medför också att arbetsförmedlarna lär sig verksamheten och ibland upptäcker att det finns behov av ytterligare rekryteringar på arbetsplatsen. Björn Thorén hade gått en tre-årig maskiningenjörsutbildning på Mittuniversitetet i Östersund. Ungefär samtidigt som Mikael fick tips om Björn, fick Björn tips om att gjuteriet i Hackås behövde rekrytera någon med Björns profil. Han ringde Mikael, skickade in sitt CV och kom på intervju.

Björn får 100 procent lön trots att han får utbildning på 25 procent. Han lär sig alla detaljer i produktionen av sin handledare. Men han har också fått gå kurser och lärt sig hantera bland annat mätmaskiner och simuleringsprogram för dator. Alla modeller tas fram i 3D och därefter kör man gjuteriprocessen för de olika modellerna i simuleringsprogram. Vilket spar tid och pengar och gör att produkterna håller en hög kvalitet. Hittills har Björn haft ett regelrätt uppföljningssamtal med Mikael. Mikael vill att Björn ska bli självständig, så han uppmuntrar Björn att ställa frågor om allt han inte förstår eller känner sig osäker på. Björn tycker att det känns lättare att fråga när alla vet att han är anställd på yrkesintroduktionsavtal. Anställningsformen känns långsiktig och han känner att han kommer få fortsätta arbeta där. Han vill lära sig mer om tillverkningsindustrin och hur den fungerar, i framtiden vill han bli konstruktör. Mikael berättar att Björn redan fått ansvara för ett projekt där gjuteriet tog fram en modell för koncernen. I det projektet var det en stor fördel att Björn också är duktig på engelska. Mikael avslutar med att han tycker att kontakten med Arbetsförmedlingen om yrkesintroduktionsanställningen har varit ovanligt smidig. Helt plötsligt satt bara pengarna på gjuteriets konto, säger han och lägger till att denna smidighet är något som han verkligen uppskattar. YA-delegationen 8 juni 2017

Okategoriserad

3 min lästid

Tåget går!

7 juni 2017

Vi har nu i Sverige en utmaning i att tillvarata vår samlade kraft till förändring genom att tillvarata alla våra förmågor att samverka. Det är viktigt att regeringen har manat på alla aktörer genom nyindustrialiseringsstrategin där de fokuserar på de fyra områden som bedöms ha störst betydelse för industriföretagen: Digitalisering, innovation, hållbar produktion och kompetensförsörjning.

Vi kan se att stora företag, forskningssamhället, myndigheter med fler på olika sätt har tagit fasta på den utmaning som syftar till att göra Sverige till en fortsatt stark och ledande industrination, men det handlar också om att nå ut till den stora gruppen små och medelstora företag (SMF) inom industrin i hela landet. Vi vet att det är här som flertalet nya jobb skapas och att det finns många drivna företagare och många innovativa idéer som kan utvecklas.

Utvecklingen förväntas ske i den dagliga konkurrensen om tid, personal, kapital med mer som varje företag har att hantera. Denna utveckling är samtidigt beroende av samverkan med kompetenser och aktörer som inom olika discipliner konkret och handfast kan bidra till den utveckling som SMF efterfrågar. Det måste också ske på företagens villkor.

Jag har haft förmånen att få vara med i arbetet att bygga upp IUC-nätverket (Industriella UtvecklingsCentra) under de senaste 20 åren (etableradet 1997). Fokus är och har varit att verka som det nära lyssnande örat som kan förmedla och förädla idéer till utveckling för i första hand industriella och industrinära SMF. Från IUCs sida har vi försökt att hitta smarta, rationella, nationellt fungerande vägar kring samverkan som kan bidra till den utveckling vi hör att SMF efterfrågar.

För att bygga samverkan och möta företagens villkor har ett nära samarbete med Produktionslyftet ytterligare växlats upp genom en mer direkt och företagsnära koppling i alla regioner via IUC-bolagen. Nära är också samverkan med det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, vilken sker genom aktiva så kallade Teknik-workshoppar där forskningskunskapen möter företag som verkar inom området och som har stort intresse av dessa områden. Kontakt mellan företag och forskare skapas samtidigt.

Andra former för nationella insatser riktade till SMF är innovationscheckar och digitaliseringsuppdraget Indigo som också samverkar med institut och lärosäten. Vi vill alla se hur Sverige kan ligga i topp med hållbar produktion genom ständiga förbättringar och ökad förändringsförmåga – men då får vi inte lämna kvar våra SMF på perrongen när industritåget går.

Martin Hedman
VD IUC Sverige AB

Okategoriserad

4 min lästid

Vingklipp inte Sveriges företagarklimat

1 juni 2017

Den svenska flygskatt som regeringen vill införa i januari ger marginell klimatnytta, motsvarande ett par dygns mindre vägtrafik. Däremot får flygskatten betydligt större negativ effekt på företagarklimatet utanför storstäderna. Hör vad några företagare själva säger och gör din röst hörd.

Den 1 januari 2018 träder den omstridda skatten på flygresor i kraft om regeringen får som den vill. De som kommer att drabbas allra hårdast är de som bor och verkar utanför storstäderna, där flyget ofta är det enda realistiska transportalternativet. Anna Godevärn är vd för Mörsjö Deli i Jämtland. Hon berättar att transportkostnader är en stor kostnadspost för verksamheten. – Som liten företagare är trycket hårt från alla stora aktörer inom transport och logistik och detta blir ytterligare en tung börda att bära. Största hotet mot oss i Norrlands inland är att en flygskatt förmodligen kommer att slå ut de mindre flygbolagen och om vi får mindre konkurrens kommer flygpriserna att skjuta i höjden! Troligen kommer vi också att få en kostnadsökning indirekt på våra råvaror och tjänster som vi köper in, säger Anna Godevärn. Carl-Johan Stålhammar är vd för Wisby Strand. Även den verksamheten är beroende av flyget. – Som företagare på Gotland är flyget en av två kommunikationslänkar till fastlandet. För såväl merparten av våra kunder som för oss själva är snabba och enkla kommunikationer till fastlandet helt avgörande för vår verksamhet. Dyrare flygresor gör hela vistelsen på Gotland dyrare. Vi kommer behöva anstränga oss ännu hårdare än vad vi gör redan idag för att locka folk till Gotland. Målgruppen och kundunderlaget kommer antagligen att begränsas – och det kommer bli svårare att locka hit kunder, säger Carl-Johan Stålhammar. Kritiken mot förslaget har varit hård. Fyra av fem svar från remissinstanserna avstyrker eller är negativa till förslaget. Starka protester hörs även från socialdemokratiska politiker runt om i landet. Men regeringens har inte tagit till sig av kritiken. – Min rekommendation är att regeringen se över riskerna med denna nya skattepålaga, då den kan få helt motsatt effekt och hämma företagsamheten, säger Anna Godevärn.

Gå in på ettslagiluften.nu och gör din röst hörd för att få stopp på förslaget om en svensk flygskatt!

– Jag skulle önska att man öppnade ögonen lite och gjorde en omvärldsanalys. Miljön är viktig. Det går inte att komma ifrån. Men varför ska ett litet land, där flyget är viktigt för infrastrukturen – men i jämförelse med övriga världen, knappt har någon flygtrafik att tala om – införa en skatt som kommer påverka den globala miljön minimalt eller inte alls, samtidigt som den kommer försämra vår möjligheter för export, import, turism och näringsliv? Det kan nog ingen förstå. Att Sverige ligger i framkant i att ta ansvar för klimatarbetet ska vi vara stolta över och ett arbete som ska fortsätta, men en svensk flygskatt som leder till försämrad regional utveckling och förlorade jobb utan någon särskild positiv inverkan på klimatet är inte rätt väg att gå. För ett hållbart flyg krävs investeringar i ny teknik som drivs av hållbara drivmedel. Detta arbete som flygbolagen ständigt arbetar med kommer bli lidande om högre kostnader införs och således kommer även hållbarhetsarbetet gå långsammare. För att uppmärksamma de stora effekter som en flygskatt innebär för tillgängligheten, konkurrenskraften och den regionala utvecklingen pågår nu en kampanj och namninsamling på initiativ av branschorganisationen Svenskt Flyg. Gå in på ettslagiluften.nu och gör din röst hörd för att få stopp på förslaget om en svensk flygskatt! Till artikeln på Företagarna