Månad: februari 2021

Projekt
3 min lästid

Automation & Robotik

22 februari 2021

Automatisering och robotisering är en förutsättning för industrins fortsatta konkurrenskraft. Den snabba utvecklingen som sker genom ökad digitalisering, automatisering och robotisering liksom ökade krav på miljöprestanda och resurseffektivitet skapar stora möjligheter för företag verksamma inom industrin.

Automationslösningar stärker företagens produktionsförmåga och ökar konkurrenskraften men det finns utmaningar. De tillverkande SMF har ofta mindre resurser och inte alltid kännedom om hur automation och robotisering kan stärka deras utveckling och hur de ska gå tillväga för att genomföra den utveckling som är nödvändig. Att utnyttja möjligheter till automation och robotisering är idag en nödvändighet för svenska företags konkurrenssituation.

Mot bakgrund av identifierade behov

• Små- och medelstora företags förmåga att kompetensutveckla sin yrkesverksamma personal inom automatisering och robotisering. • Att både tillvarata och utveckla kompetensen hos den yrkesverksamma personalen inom områdena automatisering och robotisering. • Att ytterligare stärka lednings- och beslutsfattande medarbetares kompetens att beställa och genomföra projekt inriktade på automation & robotisering

Ökade insikter och kunskaper om automationens potential för konkurrenskraften

Detta uppdrag gäller sammanfattningsvis att i Robotlyftets namn nationellt skapa insikt och förbereda SMF industriföretag för investeringar i automation. Uppdraget är en del av en helhet där ett företag kan gå igenom fyra steg i en anskaffningsprocess av automationslösningar: 1. Insikt, via seminarier eller andra sammankomster bjuda in potentiella företag till events där företagen bereds möjlighet att få kunskap om modern produktionsteknologi och automationslösningar. 2. Förutsättningsstudie på det intresserade företaget för att dels utröna potential och möjligheter, dels ge en inledande basutbildning i investeringskalkylering. 3. Förstudie, att skapa ett beslutsunderlag för en senare projektering eller vidare utredning. Detta kan innefatta en bred variation av insatser, från att prova på teknik i egen verksamhet eller i testmiljö till mera klassisk förstudieutredning. 4. Projektering, att utifrån ett beslut om omfattning och avgränsning ta fram ett underlag för en automationsinvestering. Inom ramen för Robotlyftet, inklusive pilotprojektet PILAR har idag ca 250 förutsättningsstudier inletts eller genomförts.

Förväntade effekter

– Stärkt kompetens hos ledarna och medarbetarna inom ramen för de förändringar och möjligheter som automatisering och robotisering kan medföra – Bättre förutsättningar för medarbetarna till delaktighet i företagets utvecklingsarbete inom automatisering och robotisering – Stärkt ställning på arbetsmarknaden för medarbetarna genom ökad förståelse och kunskap om de möjligheter som automatisering och robotisering medför – Stärkt tillväxt och konkurrenskraft i deltagande företag Läs mer om utbildningarna som erbjuds i projektet

Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden, ESF, och drivs av IUC Sverige AB.

Om du vill veta mer

Hör av dig till Thomas Nilsson om du vill veta mer om Automation & robotik.

VD

070-874 12 07

thomas.nilsson@iuc.se

Okategoriserad
4 min lästid

Beskrivning av utbildningar som ingår i projektet Automation & Robotik

22 februari 2021
 

Beställarkompetens inom automation & robotik

Endagsutbildning i beställarkompetens för organisationens beslutsfattare

För personer som ska vara delaktiga i en framtida investering i automation, exempelvis VD, ägare, ledningsgrupp eller andra beslutsfattare i organisationen. Kursens mål
  • Koppla individernas kunskaper med företagets omställningsbehov genom MTO-metodik (människa-teknik-organisation).
  • Kursdeltagaren erhåller en tillräcklig förståelse och kunskap för att vara med och bidra i beställningsprocessen
  • Ökad förståelse för framtida kompetensbehov för företaget
  • Övergripande förståelse för produktionsteknik och dess utmaningar
  • Kunskaper i hur investeringsberäkningar för automation görs
Genomförande Vi ser gärna minst 2 deltagare/företag. IUC Sverige håller ihop utbildningsinsatsen (administration, fakturering, marknadsföring och kvalitetssäkring). Utbildningarna genomförs i samarbete med Robotdalen och Rise och bygger på kunskaper, erfarenheter och utbildningsmaterial från bland annat Robotlyftet, Produktionslyftet, Produktion 2030 och Automation Region. Utbildningen kommer att ha en kontinuerlig utvärdering för att kunna förbättras. För att säkerställa att utbildningen är aktuell och relevant kommer dialoger med SWIRA (branschförening inom robotik och robotautomation) och olika robotleverantörer hållas. Kursen fokuserar på frågeställningar på strategisk nivå och som riktar sig till beslutsfattare. Efter kursen erhåller deltagarna ett diplom. Kursinnehåll Utbildningens röda tråd är MTO-metodiken (människa-teknik-organisation) Övergripande
  • Produktionsteknik (inklusive TPU och TAK)
  • Automationsteknik
  • Framtid och trender
Beställarkompetens Workshopupplägg för att få deltagarna att vara aktiva och delaktiga i diskussionerna. Inkluderar goda exempel.
  • Förstudie
  • Kravställning
  • Förfrågningsunderlag och utvärdering
  • Beställarkompetensverktyget
  • Organisationsförändringar och omställningsbehov
  • Ekonomiska kalkyler – förståelse kring prioriteringar
Grundläggande robotik
  • Systemkunskap
  • Maskinsäkerhet
  • Applikationer
  • Programmering och simulering (simuleringar med VR)
Automationsförstudie
  • Metodexempel baserat på exempel från verkligheten

Automation & robotik

Tvådagarsutbildning i omställning för medarbetare i produktion

För medarbetare i tillverkande företag som arbetar i produktion och som behöver omställningskunskaper vid automation. Kan exempelvis vara operatörer med industrierfarenhet. Kursens mål
  • Koppla individernas kunskaper med företagets omställningsbehov genom MTO-metodik (människa-teknik-organisation).
  • Stärka deltagarnas kompetens och öka deras förmåga att känna sig trygga i en omställning och veta hur de kan bidra till en omställning.
  • Ge kursdeltagarna fördjupade kunskaper i ämnet robotik och programmering för att vara en attraktiv medarbetare i hantering av en framtida automationsutrustning.
  • Kursdeltagarna erhåller en tillräcklig förståelse och kunskap för att vara med och bidra i beställningsprocessen.
Genomförande Vi ser gärna minst 2 deltagare/företag. Maximalt 20 deltagare/tillfälle. IUC Sverige håller ihop utbildningsinsatsen (administration, fakturering, marknadsföring och kvalitetssäkring). Utbildningarna genomförs i samarbete med Robotdalen och Rise och bygger på kunskaper, erfarenheter och utbildningsmaterial från bland annat Robotlyftet, Produktionslyftet, Produktion 2030 och Automation Region. Utbildningen kommer att ha en kontinuerlig utvärdering för att kunna förbättras. För att säkerställa att utbildningen är aktuell och relevant kommer dialoger med SWIRA (branschförening inom robotik och robotautomation) och olika robotleverantörer hållas. Kursen är på övergripande nivå, där exempel och verktyg som används finns från flera leverantörer. För prova på övningarna används endast robot från en leverantör. Eftermiddag dag två bjuds även andra robotleverantörer in för en fyra timmars minimässa. Efter kursen erhåller deltagarna ett diplom. Kursinnehåll Utbildningens röda tråd är MTO-metodiken (människa-teknik-organisation) Övergripande
  • Produktionsteknik (inklusive TPU)
  • Automationsteknik
  • Automationskomponenter (aktuatorer, givare, styrsystem, GUI)
  • Framtid och trender
  • Beställarkompetens och kravställning – kort övergripande genomgång
Min roll i organisationen Workshopupplägg för att få deltagarna att vara aktiva och delaktiga i diskussionerna. Inkluderar goda exempel.
  • Hur tillvaratas min kompetens och erfarenhet när vi automatiserar?
  • Organisationsförändringar och omställningsbehov – vad är min roll? Vad behöver jag kunna?
  • Säkerhet och riskhantering
  • Ansvar och befogenheter
Grundläggande robotik
  • Systemkunskap
  • Maskinsäkerhet
  • Applikationer
  • Programmering och simulering
Prova på arbete tillsammans med en robot
  • Handhavande
  • Programmering
  • Integrering med sensorer och visionsystem
I ”Prova på arbetet” genomförs i grupp ett antal laborationer först på virtuella (simulerade) robotar därefter nedladdning till fysisk robot genom att på en tilldelad tidsslott ladda ner jobbet till roboten där en handledare hjälper till med körningen men deltagarna ser robotcellen genom en kamera. Detta innebär att varje deltagare bör ha en egen dator, men att licensen till simuleringsverktyget laddas ner från Robotdalen. Instruktioner skickas ut till deltagarna i god tid innan kursstart.

Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden, ESF, och drivs av IUC Sverige AB.

 
Våra finansiärer
Europeiska Socialfonden                  Tillväxtverket              Vinnova
Digitalisering
7 min lästid

What’s NXT: Fyra skiften och åtta trender som präglar svensk tillverkningsindustri

15 februari 2021

Tillverkningsindustrin kommer att förändras radikalt de närmaste 10 åren. Visst, det kommer säkert att finnas en del mindre och nischade produktionsenheter som fortfarande klarar sig med mestadels manuell tillverkning. Men resten? Alla medelstora och större företag som redan idag lever under så stark konkurrens, vilka kommer att överleva där? Svaret är egentligen ganska enkelt: De företag som tänker in digitaliseringens och automatiseringens framtida möjligheter och redan idag lyckats reallokera resurser och gjort sig beredda för förändring. Det avgörande blir därför inte om man ställer sig positiv till ett kommande tekniklyft, utan om man ser till att få upp tillräcklig förändringsförmåga för att kunna dra nytta av det.

Redan idag ser vi allt fler exempel på storskalig produktion där produktionslinorna är mer eller mindre helautomatiserade. Speciellt spektakulärt blir det när robotar bygger robotar. För de flesta mindre och medelstora företag sköts dock fortfarande mycket av planering, materiallogistik och även produktion manuellt. Frågan är hur länge? Kanske lägger vi relativt sett för stort fokus på själva produktionsautomationen. Visst, en robot som jobbar 24/7 med ett visst moment kan givet tillföra en hel del effektivisering. Och en hubot som jobbar sida vid sida med produktionspersonalen kan både avlasta vissa ergonomiskt krävande moment och samtidigt bidra till en jämn taktning. Men tänk vilka resurser som samtidigt läggs på materialanskaffning, produktionsplanering, montageinstruktioner och kvalitetskontroller. Områden som lika säkert kommer att kunna vara automatiserade i morgondagens industri. Kommande skiften Tittar vi 5 till 10 år framåt ser vi konturerna av ett antal skiften som i grunden kommer att förändra tillverkningsindustrin. Det utmanande är att de här skiftena inte bara innebär introduktion av ny teknologi. I många fall leder de också till en ny affärslogik och ställer krav på omfattande systemintegration. Vi på Kairos Future pratar gärna om processinnovation, en kompetens som relativt snart kommer att skilja agnarna från vetet. Vilka är då dessa disruptiva skiften som vi redan nu bör förbereda oss på? Skifte 1. Från Robotisering till fullautomation Robotarna har på ett fysiskt påtagligt sätt visat oss hur en tillverkningsprocess kan automatiseras och effektiviseras. Men snart kommer vi att se hur hela tillverkningsprocesser automatiseras, från materialanskaffning till beredning och planering. Och det är bara början. Skifte 2. Från systemstödd planering till AI-styrt beslutsfattande De flesta företag använder någon form av systemstöd för sin planering, materialanskaffning m m. Och visst, att få stöd med att hålla koll på leveranstider, priser och moq:ar (Minimum Order Quantity) är ett steg i rätt riktning. Men för att möta morgondagens krav på leveranstider och lagervärden kommer en mer AI-styrd logik att krävas. Skifte 3. Från ritningsunderlag till produktionsunderlag Steget från 2D-ritningar till 3D-modeller har möjliggjort automatisk granskning av tillverkningsbarhet, ergonomi m m. I kommande generationer av designverktyg kommer vi att se automatisk generering av materielbehov och produktionsunderlag, inte bara för additiv tillverkning. Skifte 4. Från produktleveranser till tjänsteplattformar I takt med att fler och fler processer integreras och blir beroende av varandra ökar också graden av helhetsåtaganden gentemot kunderna. Allt mer av försäljningen kommer därför att ske i form av serviceåtaganden med fokus på leveranskvalitet och- precision. Trender som förbereder kommande teknikskiften Som tillverkande teknikföretag måste man alltså förbereda sig för dessa skiften. Det kan man till viss del göra genom att hålla sig informerad om vad som väntar runt hörnet. Men än viktigare är att redan nu ta del av och agera på de trender som driver på dessa skiften. Att hantera dagens operativa utmaningar och samtidigt reallokera resurser för att ställa om företaget till morgondagens produktion är utmanande men inte omöjligt. Se bara till att lägga resurserna på rätt saker. Trend 1. Från T-kompetens till Pi-kompetens En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig morgondagens automation är att systemen programmeras och anpassas till övriga processer. Därför räcker det framöver inte att bara ha en specialistkompetens. Det kommer i många fall att krävas minst två (varav systemering ofta är en) för att effektivt kunna implementera ett effektivt systemstöd. Trend 2. Gemensamma IoT-plattformar En genomtänkt systemintegration är förutsättningen för automation och AI-stöd. Även om dessa plattformar än så länge huvudsakligen används för att logga information är de guld värda om de är uppbyggda så att de även kan nyttjas för AI-stödd produktion. Trend 3. Informationssäkerheten allt mer i fokus Systeminformation kommer att värderas högre och högre. Redan nu ser vi hur cyber-attackerna mot tillverkningsindustrin ökar. Att genomföra sårbarhetsanalyser och öka IT-säkerheten är ett säkert steg i rätt riktning. Trend 4. Materialet blir digitalt Material märks allt oftare med QR-koder, digitala taggar eller liknande för spårbarhet. Framöver kommer denna märkning att bli än viktigare för att hålla koll på allt materialflöde, lagerhantering och logistik. Trend 5. Flexibilitet på agendan För att klara av allt högre krav på leveranstider och därmed snabbare produktionscykler krävs inte bara effektiva produktionssteg, utan även en högre grad av flexibilitet. I dag argumenteras för flexibla linor främst för att snabbt kunna ställa om produktionen. Framöver kommer det att vara en produktivitetsfråga för effektivare nyttjande av resurser. Trend 6. Industrin tar allt större ansvar för utbildning Det krävs allt större kunskap om och förståelse för företagens tillverkningsprocesser. Detta i takt med att allt blir mer integrerat. För att bättre kunna tillgodogöra sig en teoretisk utbildning och snabbare kunna bidra till företagens utveckling, månar företagen allt mer om att vara en del i studenternas utbildning. Trend 7. Samarbete med robotar Allt fler företag installerar hubotar att jobba integrerat med övrig produktionspersonal. Om ett företag så bara har en robot installerad ger det förutsättningar att fundera på och förbereda sig för en mer automatiserad produktionsmiljö. Trend 8. Distansarbete Under det senaste årets pandemi har vi tvingats anpassa oss till en situation där allt fler jobbar hemifrån. Det här har ur många aspekter varit utmanande. Samtidigt har det förberett oss på en mer permanent arbetssituation då allt fler resurser finns på distans. I kölvattnet av Coronapandemin är det förståeligt att företagen varit fullt upptagna med att klara de operativa utmaningarna man stått inför. Tiden för att analysera vilka strategiska vägval man bör göra för att vara framgångsrika framöver kanske därför blivit eftersatt. Vill du så hjälper vi på Kairos Future gärna till att berätta om vad vi tror att framtiden kommer att kräva eller kanske bara ge lite inspiration till ert pågående arbete. Vill du veta mer? Hör gärna av dig till lars.eidenvall@kairosfuture.com, seniorkonsult med mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom tillverkningsindustrin.  By Lars Eidenvall
Okategoriserad
1 min lästid

DU, TEKNIKEN OCH FRAMTIDEN: IUC Z-GROUP producerar filmer för att visa ungdomar vägen till industrin

4 februari 2021

Som en del i projektet Smart Industriell Modernisering JH ingår att öka attraktionskraften till länets industrier. Många ungdomar söker information för att lättare kunna ta beslut kring sina gymnasieval, och IUC Z-GROUP i samarbete med projektet SIM JH har därför tagit fram informationsfilmer som berättar vilka vägar man kan välja för att påbörja studier och slutligen få ett arbete inom respektive områden. Filmerna har distribuerats till länets studievägledare, som i sin tur använder filmerna som material i sin undervisning, men finns även på youtube för allmänheten.

I detta avsnittet besöker vi Jämtkraft, ett energibolag som producerar el med vind, vatten och solkraft!

Event
2 min lästid

SCIENCE WEEK 3-5 FEBRUARI 2021

1 februari 2021
Science Week är ett forum som driver omställningen till en hållbar värld. Under tre dagar livesänder vi webbinarier och workshops på vår webbplats. Anmäl dig gärna till programpunkter du är intresserad av så får du påminnelse och eventuella uppdateringar om det sker förändring i tid. Vid anmälan kan du även lägga till programpunkten i din kalender. Se programöversikt (PDF)

Syftet med Science Week

Syftet med Science Week är att skapa intresse för forskning, utveckling, innovation och högre utbildning och visa en mångfald av aktiviteter från många olika aktörer som visar såväl bredd som spets. Det handlar om innovationer, digitalisering, produktion, forskning och utveckling med fokus på hållbarhet. Forskare, entreprenörer, studenter, elever, företag och anställda möts för att inspireras och prata om framtiden. Vi vill visa upp och skapa samverkan kring Kunskapsstaden Södertälje och hur vi tillsammans med olika lokala, regionala och nationella aktörer kan bidra till morgondagens hållbara samhälle.

Inspiration för gymnasieelever

Gymnasieelever inom naturvetenskap, teknik och ekonomi är inbjudna att delta i Science Weeks alla programpunkter. Vi kopplar yrkeslivet till skolan och skapar gränsöverskridande möten och aktiviteter som inspirerar och ger uppslag till eleverna om vad de kan studera och arbeta med i framtiden. Kika på Science Weeks program, kanske finns det något för just dig!                    ↓
Information
3 min lästid

Minska din sårbarhet som leverantör

1 februari 2021

Det finns flera sätt att minska riskerna i sina leverantör/kund-relationer. Då jag kommer från en logistikbakgrund så kretsar strategierna jag är mest bekant med kring integration av leveranskedjan. Ledorden är informationsdelning, tillit, koordination, vinst-/riskdelning, ömsesidighet, gemensamma mål och kompatibla strategier. 

Med kompatibla strategier avses att ett samarbete kommer att bli svårare om ena parten har som strategi att tillverka korta kundspecifika serier och den andra parten vill ha lägsta enhetskostnaden och säljer från lager.

För en underleverantör kan integration vara ett sätt att skapa inlåsningseffekter hos kunderna. Integrationen kan till exempel handla om produktutveckling.  Om du som underleverantör kan vidareutveckla och förbättra designen av slutprodukten så ökar värdet av relationen med kunden. Ett vinstdelningssystem kan etableras på förhand.

Även affärsutveckling har stor potential att öka inlåsningseffekter. Ett gemensamt projekt kan initieras tillsammans med kunden för att minska ledtider, minska lager, förbättra prognoser etcetera. Varje sparad dag i leveranstid eller minskad krona i lager ökar barriärerna för konkurrenter och förbättrar relationen med kunden.

Bose, tillverkaren av högtalare, valde att ta bort inköparen och säljaren från relationen med en viktig underleverantör. Istället lät Bose sin underleverantör ha en anställd på Bose-fabriken, ”supplier-in-plant”. Den personen fick som uppgift att planera materialförsörjningen från leverantören och kunde göra det i underleverantörens egna system. Resultatet blev 50% förbättring av on-time leveranser, 6% lägre materialkostnader, 26% högre beläggningsgrad och minskade lagerkostnader. Det här var tidigt 90-tal, idag borde samma princip kunna tillämpas utan att fysiskt behöva ha en anställd på plats.

I korthet handlar ovanstående exempel om att minska osäkerheten hos leverantören och att integrera sina system för att korta ledtiderna. Att dela prognoser och ge tillgång till orderläggningssystem kan uppnå samma mål.

Ett annat sätt att integreras med sin leveranskedja är att tillämpa Vendor Managed Inventory (VMI). Det är vanligt förekommande inom livsmedel och går ut på att ansvaret för lagret flyttas från detaljhandlaren till underleverantören. Underleverantören får tillgång till försäljningsdata, lagernivåer och prognoser. Sen är det underleverantörens uppgift att förse detaljhandlaren med produkterna. Vinsterna är liknande som i exemplet med Bose, men problemen är också liknande. Båda företagen måste samarbeta och ramar måste etableras. Vem tar kostnaden om komponenter saknas?

David Hällgren Projektledare

david.hallgren@iuczgroup.se 070-580 45 02
Följ oss på Linkedin