Skip to main content
IUC Z-GROUPSmart Industriell Modernisering

Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige

By 14 oktober, 2020juni 23rd, 2022No Comments

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

 

Strategin bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Publicerades juli 2020.

Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan.  Strategin pekar ut fyra fokusområden där insatser är nödvändiga, bland annat hållbar produktion och produktdesign och åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller. 

Denna nationella strategi ger riktlinjer för det arbete som behöver göras för att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. Kärnan i strategin är en vision: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”.  

 Handlingsplaner som beskriver styrmedel och åtgärder kommer senare att tas fram. 

— Inom IUC-nätverket har vi under lång tid arbetat med hållbar industriell utveckling, och vi ser ett stort intresse ute i industriföretagen. Flera utvecklingsprojekt har genomförts, och genomförs inom området. Nu mobiliserar vi ytterligare kraft i vårt gemensamma utvecklingsarbete för att kunna bidra till strategins genomförande och en fortsatt omställning till än mer cirkulära verksamheter inom industrin. Vi gör det tillsammans med våra samverkansparter, exempelvis forskningsinstitutet RISE, för att gemensamt skapa synergier och ökad effektivitet i innovationssystemet, berättar Thomas Nilsson, IUC Sverige.

[button color=”undefined” hover_text_color_override=”undefined” url=”https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2020/07/cirkular-ekonomi—strategi-for-omstallningen-i-sverige/” text=”Läs mer om strategin för cirkulär ekonomi här” color_override=”#00a2a8″]

 


Om strategin för omställningen i Sverige

Nationell strategi som pekar ut inriktningen för det arbete som behöver göras för att ställa om till cirkulär produktion, konsumtion och affärsmodeller, samt giftfria och cirkulära materialkretslopp. Omställningen till en cirkulär ekonomi skapar vi tillsammans: politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi, privatpersoner och civilsamhället.


Vision och övergripande mål för en cirkulär ekonomi

  • Vision: Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.
  • Övergripande mål: Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030.

Vad är cirkulär ekonomi?

En cirkulär ekonomi är ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna. Cirkulär ekonomi brukar beskrivas utifrån en biologisk och en teknisk materialcykel (se bild). Genom ett mer resurseffektivt nyttjande av materialen i respektive cykel kan deras livslängd och ekonomiska värde öka, samtidigt som uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall minskar.

Schematisk bild över cirkulär ekonomi, från Ellen MacArthur Foundation.

 

Biologisk materialcykel

I den biologiska materialcykeln cirkulerar mat och biobaserade material som är lämpliga att återgå till naturen efter användning i samhället. En förutsättning för att materialet ska kunna cirkulera i denna cykel är att det inte innehåller några oönskade ämnen eller att materialet inte kan brytas ned.

Teknisk materialcykel

I den tekniska materialcykeln cirkulerar produkter, komponenter och material som är producerade och designade för att cirkulera med sådan kvalitet och säkerhet att de kan återanvändas, enkelt repareras, renoveras, moderniseras eller materialåtervinnas. I den tekniska cykeln cirkulerar material av såväl biologiskt som icke-biologiskt ursprung. Biologiskt material kan först cirkulera i den tekniska materialcykeln för att sen, när det inte längre går att upprätthålla värdet på materialet, återföras till naturen i den biologiska materialcykeln.

Målet är att göra loopen kort

Genom att hantera materialen mer cirkulärt i den biologiska eller tekniska cykeln kan värdeläckage från samhällets materialflöden minska och även mängden avfall som behöver bortskaffas och därmed inte kan användas som en resurs. Biobaserade produkter som ersätter fossilbaserade produkter spelar en viktig roll i en cirkulär ekonomi. Företag som på olika sätt ser avfall som en resurs, till exempel genom så kallad industriell symbios där ett företag utnyttjar ett annat företags avfall som en resurs i sin egen produktion och processer, spelar också en viktig roll.

Ökad livslängd, tjänstebaserade affärsmodeller och digitalisering

I en cirkulär ekonomi designar företagen sina produkter och komponenter så att de ska hålla länge och vid behov kunna repareras, moderniseras och slutligen återvinnas när de inte längre kan återbrukas. I kombination med mer digitala och tjänstebaserade affärsmodeller som innebär att produkterna används mer effektivt, till exempel genom uthyrning eller återanvändning liksom optimerad produktanvändning, kan en övergång till en mer cirkulär ekonomi effektivisera resursanvändningen. Fysiska produkter kan även ersättas av digitala motsvarigheter som kan kombineras för att ytterligare minska användningen av material. Detta är viktigt då all resursanvändning, både förnybara och icke-förnybara resurser, medför olika former av miljöpåverkan.

Därför behövs cirkulär ekonomi!

Under de senaste fem decennierna har världens befolkning fördubblats, materialutvinningen tredubblats och bruttonationalprodukten fyrdubblats.
FN:s Internationella Resurspanel har konstaterat att utvinning och bearbetning av naturresurser har ökat kraftigt under de senaste två decennierna, vilket nu är orsak till mer än 90 procent av förlusten av biologiska mångfald och vattenbrist, samt ungefär 50 procent av vår klimatpåverkan globalt sett. Det är därför av största vikt att ställa om resursanvändningen för att skydda våra ekosystem. Ekonomin är dock fortfarande i stor utsträckning
uppbyggd kring snabb förbrukning av råvaror. När kostnaden för jungfruliga material inte speglar deras fulla miljöpåverkan försvagas incitamenten för att hushålla med resurser. 

”Inom EU skulle över 60 procent av utsläppen från stål-, kemi- och cementindustri kunna elimineras med hjälp av ökad materialeffektivitet och cirkulära affärsmodeller.”

Källa: Strategin för omställning mot en cirkulär ekonomi.

 

Fyra fokusområden

För att samhället ska kunna ställa om till cirkulärt förhållningssätt krävs genomgripande förnyelse och utveckling. De anser att innovation är avgörande och behöver främjas längs hela värdekedjan. De menar att en bredd av lösningar behöver utvecklas som möjliggör den cirkulära ekonomin och som undanröjer hinder som hämmar utvecklingen. För att bidra till detta har fyra fokusområden som bedöms vara av särskild vikt för att nå visionen valts ut.


Grafiken visar de fyra fokusområden som bedöms vara särskilt viktiga för att nå strategins vision. Områdena är tätt sammanlänkade vilket pekar på att många olika lösningar behöver utvecklas för att ställa om till en cirkulär ekonomi.

1. Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign

Exempel på inriktning:

  • Stimulera utvecklingen av mer resurs- och energieffektiva produktionsprocesser.
  • Främja utvecklingen av standarder som understödjer en resurseffektiv cirkulär och giftfri produktdesign.
  • Styra mot att produkter utformas för en lång livslängd, bland annat genom att de är lätta att återanvända och reparera, och på ett sätt som möjliggör materialåtervinning när de inte längre kan användas mer

2. Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster

Exempel på inriktning:

  • Se över hur en delningsekonomi med cirkulära affärsmodeller som syftar till en ökad livslängd, återanvändbarhet och reparerbarhet hos produkter kan främjas, samtidigt som konsumenternas intressen tillgodoses.
  • Göra det enkelt och lönsamt för näringsidkare och privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter.
  • Förbättra konsumentinformationen för att underlätta för den enskilde konsumenten att göra hållbara och cirkulära val i vardagen.

3. Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp

Exempel på inriktning:

  • Styra mot att avfallet hanteras i giftfria och resurseffektiva kretslopp och att utbud och efterfrågan samt användningen av högkvalitativa sekundära råvaror ökar Främja utvecklingen av standarder som understödjer en resurseffektiv cirkulär och giftfri produktdesign.
  • Förbättra kunskapen om materialflöden i samhället.

4. Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller

Exempel på inriktning:

  • Utforma styrmedel som bidrar till lönsamma cirkulära affärsmodeller.
  • Främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bland annat materialåtervinning, digitalisering och spårbarhet för att underlätta för cirkulära affärsmodeller och ett mer effektivt och cirkulärt nyttjande av samhällets resurser.
  • Stärka innovations- och näringslivsklimatet så att fler cirkulära företag kan växa och erbjuda sina produkter och tjänster för såväl hemmamarknad som export.

”Företag, inklusive tillverkande industrier i näringslivet, liksom berörda branschorganisationer, bidrar i omställningen till en cirkulär ekonomi genom till exempel nya cirkulära affärsmodeller samt hållbar produktdesign och produktion. Näringslivet har genom både storföretag och små och medelstora företag en viktig roll för användandet och utvecklingen av befintliga och nya innovativa lösningar och teknikutveckling, samt för innovation generellt som möjliggör omställningen till en cirkulär ekonomi med giftfri och fossilfri produktion och konsumtion.”

Källa: Strategin för omställning mot en cirkulär ekonomi.

Kurt Scherl

Author Kurt Scherl

More posts by Kurt Scherl