Skip to main content
IndustriIndustri 4.0Smart Industriell Modernisering

Industrin – En manlig värld?

By 8 mars, 2020No Comments

 

Enligt de senaste siffrorna så är könsfördelningen inom industrin idag hela 80-20 till männens övervikt. Varför är det så stor skillnad? Varför är kvinnor så enormt underrepresenterade? Inte bara i en blommande bransch, men också i en bransch där man ser en potentiell fara för brist på arbetskraft framöver. Och än mer viktigt; Vad kan vi göra för att motverka den stora skillnaden? 

En möjlighet för tillväxt

Att svara på alla frågorna kräver givetvis en kontext. Det är allmänt accepterat att Industri 4.0 ger tillverkningsindustrin en chans att omforma sig själv och ta itu med arbetskraftsutmaningarna. Det är en självklarhet att en av nycklarna för att lösa denna utmaningen är att attrahera fler kvinnor till vår bransch.

Idag vill få argumentera mot att företag med en jämnare könsfördelning ger bättre resultat. I en artikel från Forbes tecknas en klar och positiv korrelation mellan jämnare könsfördelning i ledningsgrupper och ekonomisk utveckling och tillväxt. Samtidigt konstaterades i en undersökning tidigare i år att länder med kvinnliga ledare uppnår en växt på 5,4% BNP jämfört med 1.1% i länder som leds av en man.

Lyftet för industrin blir uppenbar när vi adderar den positiva verkningen som en jämn könsfördelning har när det kommer till mångsidig tänkande, samarbete och innovation

Att lösa industrins image

Tillverkningsbranschens kollektiva prioritering torde därför vara att förnya industrins bild utåt. Alldeles för ofta söker kvinnor efter arbetsrelaterade utmaningar på andra håll än industrin. Ett inspirerande och utvecklande arbete inom industrin finns helt enkelt inte på deras karta. Eller, om det mot all förmodan skulle göra det, så ser vi tyvärr ut att göra för lite för att locka dem. Detta handlar inte om en banal och gammaldags föreställning om muskelstyrka, ”karlagöra” eller fysiskt utmanande arbetsförhållanden. Det handlar heller inte om  flexibla arbetsordningar, eller bättre balans mellan arbete och liv – för båda dessa frågorna är i grunden könsneutrala.

Istället borde företag visa kvinnor, och män, att ett arbete inom industrin kan ge en intressant, spännande och fulländad karriär. En karriär som erbjuder utmanande och intressanta arbetsuppgifter och roller. Ett utvecklande arbete med en stödjande och samverkande gemenskap.

Givetvis kan en image inte förändras över en natt. Men vi borde agera och påbörja transformationen kring hur allmänheten vanligtvis ser på industrin. I princip betyder det att man borde ändra hur och var man rekryterar samt hur man vidareutvecklar karriärerna till kvinnor som redan är anställda inom branschen.

Talangjakten

Till svårigheterna hör att tillverkningsindustrin inte bara får jaga talanger på egen mark. Idag stöter man även på konkurrens från andra branscher. Oavsett kön, etnicitet, ålder eller bakgrund så söker toppkandidater efter stimulerande och meningsfulla arbeten. De vill vara en del av något viktigt, få möjligheten att innovera, utveckla och påverka större förändringar. Hungern efter att få göra skillnad är den största orsaken till varför talangfulla kvinnor dras mot andra branscher som IT, teknologi och hälsa.

Det är upp till oss i industrin att visa vad vi faktiskt kan erbjuda, istället för att låta alla lysande talanger drivas bort till teknologibranschen, hälsoväsendet eller den finansiella sektorn.

Engagemang är nyckeln

Det finns redan en del olika organisationer som jobbar för att bana vägen för kvinnor till industrin. Här delar man perspektiv, de allra senaste branschnyheterna, stödjer varandra i att utveckla ledarskapsroller och kommunikationskompetenser, och deltar i olika nätverk. Men kvinnorna kan inte ensamma göra allt arbete. Den andra sidan måste öppna upp och inkludera. Det är hög tid att hela industrin står upp för kvinnor och berättar positiva och attraktiva historier till nästkommande generationer.

Detta kanske kan uppmuntra kvinnor som redan jobbar inom tillverkningsindustrin att dela deras erfarenheter och agera som mentorer för framtida unga jobbsökare och engagera sig mer för tex. skolan, där man kan påverka den yngre generationen till att välja en industri-baserad utbildning och karriär. IUC Z-GROUP arbetar med kompetensförsörjning och inom skolfrågor på flera olika plan, bland annat genom IKomp och Industrimorgon. Vi kanske tillsammans kan bli bättre på att visa upp ett bredare omfång av tillgängliga möjligheter? Med tex. digitalisering, automation och Smart Industriell Modernisering på kartan borde vi kunna visa upp ett brett omfång av utvecklande och inspirerande karriärmöjligheter.

Ledare måste Leda

Oftare än sällan så startar jämställdhetsarbetet på toppen och inte med HR avdelningen. Ledande befattningshavare borde ha ett öppet och orubbligt engagemang för att få fler kvinnor in i alla nivåer i företaget. Från styrelserummen och ledarskapsposterna till golvet. Dessutom handlar det om att faktiskt agera, inte bara säga. Vi måste se oss själva som högsta ansvariga för att genomföra förändringarna. Det vårt ansvar att se till att fråga oss själva varför, om rekryteringen inte förbättras. Och om nödvändigt, leta efter alternativa sätt att få igenom förändringarna.

Ett nytt gammalt problem

På många sätt är inte det här helt nytt.  Tillverkningsindustrin har en lång och stolt historia av att störa status quo. Fabriker från den industriella revolutionen till ankomsten av ånglokomotivet har haft en positiv påverkan på samhället. Att adressera jämställdhetsproblem är helt enkelt det senaste sättet att göra exakt det.

Och, kom ihåg korrelationen mellan kvinnor i ledande roller och ekonomisk prestation. Om vi i tillverkningsindustrin vill utnyttja den obestridliga eller för att inte tala om den lukrativa möjligheten av en könsöverskridande arbetsplats, så måste vi försöka mota bort vårt ”mansvärldsrykte”.

Har vi råd att låta bli?

Kurt Scherl

Author Kurt Scherl

More posts by Kurt Scherl