Industrins andel av Sveriges BNP låg kvar på 20 procent även 2019, vilket framgår av SCB:s senaste uppdatering av sin input-output-statistik som nu sträcker sig till och med år 2019. I denna siffra ingår all produktion som industrin genererar för att kunna möta efterfrågan på industrins produkter. Förutom produktionen som industrin lägger ”sista handen vid” ingår också underleverantörernas produktion som behövs för att få fram dessa produkter.
Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden
Industrin har sedan långt tillbaka outsourcat delar av sin produktion till underleverantörer, vars produktion är sammanlänkad med industrins kärnverksamhet. Industrin med dess leverantörer utgör härmed en ömsesidigt beroende enhet. Statistik som inte tar hänsyn till detta ger därmed en underskattning av industrins betydelse.
Underleverantörernas produktion utgör integrerade delar av industrins totala produktion – vilket blivit mycket tydligt under 2021, då bristen på exempelvis halvledare till bilindustrin tidvis stoppat produktionen av bilar. Detta då halvledare saknats som varit nödvändiga för att få fram den färdiga bilen till slutkund. Motsvarande beroende finns också mellan industrin och dess övriga leverantörer som levererar ett brett spektrum av insatsvaror och insatstjänster.
En helhetsbild framträder då I/O-analys används för att studera industrins specialisering av sin kärnverksamhet och sammankoppling med leverantörer. Produktionen skulle helt enkelt inte fungera utan industrins underleverantörer. En rent hypotetisk tanke, utan efterfrågan på industrins produkter skulle Sverige sammantaget förlora 20 procent av BNP och 16 procent av den totala sysselsättningen i landet. Det kommer naturligtvis inte ske, men visar på industrins verkliga omfattning och betydelse för Sveriges produktion och sysselsättning.
Teknikföretagen följer löpande industrins utveckling med stort intresse, både vad gäller dess produktionskedjor inom landet och även ut i världen – med andra ord även industrins globala värdekedjor. I flera rapporter har vi noterat att industrin i viss mån kortat ned sina globala värdekedjor efter 2008 och att industrins andel av Sveriges BNP stabiliserats på 20 procent sedan 2015. Industrins andel av Sveriges sysselsättning har också stabiliserats under samma period – på 16 procent av sysselsättningen.
Ofta saknar man information om hur många jobb som industrin faktiskt skapat under perioder. Vanligen räknar man inte alls alla jobb som industrin skapar bland sina leverantörer, vilket innebär att man missar den jobbtillväxt, både bland varu- och tjänsteleverantörer, som drivs av industriproduktionen. Hur många känner till att industrin skapade så mycket som 50 700 jobb mellan 2015 och 2019? Av dessa jobb fanns cirka 85 procent bland industrins leverantörer. Utan den ökade efterfrågan på industrins produkter under denna period hade dessa 50 700 jobb inte skapats.
Man brukar förklara det starka sambandet mellan industrin och dess leverantörer med hjälp av den så kallade multiplikatorn. Den visar exempelvis hur många fler jobb som behövs bland industrins leverantörer om industrin ökar sin direkta sysselsättning med en person. Multiplikatorn för industrins sysselsättning har legat stabil på 2,2 under de senaste åren. Det betyder att ett direkt jobb i industrin skapar ytterligare 1,2 jobb bland industrins leverantörer. Med andra ord är industrins indirekta sysselsättning något större än den direkta. Om man endast räknar den direkta sysselsättningen i industrin, som år 2019 uppgick till 375 800 – missar man alltså att räkna de drygt 445 300 jobb som industrin genererade indirekt bland sina leverantörer. Totalt sysselsätter alltså industrin drygt 820 000 personer, enligt den senaste I/O-statistiken för 2019.
Växande förädlingsvärde och stabil andel på 20 procent 2015-2019
Med hjälp av så kallad input/output-analys (I/O) kan såväl direkta som indirekta effekter i värdekedjorna fångas upp. För att sortera ut industrins betydelse för produktion och sysselsättning i Sverige har vi använt den I/O-statistik som summerar till Sveriges totala produktion och sysselsättning. I detta mått ingår alltså inte produktionen bland industrins leverantörer i utlandet. SCB har i dagsläget publicerat I/O-tabeller med data till och med år 2019 för Sverige. För åren 2015 och framåt har resultatet av den senaste större översynen av nationalräkenskaperna beaktats – innefattade en uppdaterad, förbättrad och mer detaljerad metod för beräkning av insatsförbrukningen i ekonomin. Uppgifter enligt denna statistik redovisas med heldragna linjer i bilderna nedan. Tidigare presenterade uppgifter redovisas med streckade linjer, för att möjliggöra en längre tillbakablick än till 2015. Det är enligt denna I/O-analys som industrins direkta och indirekta förädlingsvärde uppgick till 20 procent av Sveriges BNP under 2019. Analysen visar även att andelen legat relativt stabil under hela perioden 2015-2019, vilket framgår av det högra diagrammet nedan. Dessutom har industrins förädlingsvärde ökat – såväl direkt som indirekt – under den aktuella femårsperioden, vilket framgår av det vänstra diagrammet nedan.
Teknikföretagen följer löpande industrins utveckling med stort intresse, både vad gäller dess produktionskedjor inom landet och även ut i världen – med andra ord även industrins globala värdekedjor. I flera rapporter har vi noterat att industrin i viss mån kortat ned sina globala värdekedjor efter 2008 och att industrins andel av Sveriges BNP stabiliserats på 20 procent sedan 2015. Industrins andel av Sveriges sysselsättning har också stabiliserats under samma period – på 16 procent av sysselsättningen.
Drygt 50 000 ytterligare sysselsatta under perioden 2015-2019
Sysselsättningen som skapas av efterfrågan på industriprodukter såväl direkt som indirekt kan – på samma sätt som förädlingsvärdet – beräknas med hjälp av I/O-analys. Bilderna nedan visar den totala industrisysselsättningen under åren 2008-2019. I analogi med bilderna ovan redovisas dels den sysselsättning som skapas direkt, dels den som skapas indirekt bland industrins underleverantörer. Industrin sysselsatte totalt drygt 820 000 personer under 2019, varav 445 300 bland sina leverantörer. 34 procent av industrins sysselsatta arbetade med tjänsteproduktion, dvs. tjänsteproduktion som behövs för att industrin ska kunna producera sina slutprodukter som säljs till kunder i Sverige eller på exportmarknader. Med andra ord skapade industrin närmare 280 000 jobb bland tjänsteleverantörer för industrins samlade produktion.
Ofta saknar man information om hur många jobb som industrin faktiskt skapat under perioder. Vanligen räknar man inte alls alla jobb som industrin skapar bland sina leverantörer, vilket innebär att man missar den jobbtillväxt, både bland varu- och tjänsteleverantörer, som drivs av industriproduktionen. Hur många känner till att industrin skapade så mycket som 50 700 jobb mellan 2015 och 2019? Av dessa jobb fanns cirka 85 procent bland industrins leverantörer. Utan den ökade efterfrågan på industrins produkter under denna period hade dessa 50 700 jobb inte skapats.
Man brukar förklara det starka sambandet mellan industrin och dess leverantörer med hjälp av den så kallade multiplikatorn. Den visar exempelvis hur många fler jobb som behövs bland industrins leverantörer om industrin ökar sin direkta sysselsättning med en person. Multiplikatorn för industrins sysselsättning har legat stabil på 2,2 under de senaste åren. Det betyder att ett direkt jobb i industrin skapar ytterligare 1,2 jobb bland industrins leverantörer. Med andra ord är industrins indirekta sysselsättning något större än den direkta. Om man endast räknar den direkta sysselsättningen i industrin, som år 2019 uppgick till 375 800 – missar man alltså att räkna de drygt 445 300 jobb som industrin genererade indirekt bland sina leverantörer. Totalt sysselsätter alltså industrin drygt 820 000 personer, enligt den senaste I/O-statistiken för 2019.
