Nu har Producera i Sverige dragit igång: ”Det är viktigt att visa legoföretagen som har extremt kort planeringshorisont och väldigt ryckig produktion att det går att öka produktiviteten mycket. Med en kort pay-off.”
Så ska Sverige Automatiseras. Automate necesse est.
Idag är alla överens om att automatisering är nödvändig för svensk industris fortlevnad och väg till ökad konkurrenskraft med målet att få hem jobben till Sverige.
Detta understryks dessutom av den digitalisering som alla branscher är föremål för just nu.
För industrin är detta självklart och samtidigt ser vi med glädje hur regeringen fokuserar på industrin och dess digitala omställning under rubriken ”Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige”.
Aktiviteten i Näringsdepartementet är febril kring de här frågorna och inte minst Karin Eckerdal, departementsråd och enhetschef för Enheten för Företag och Företagande och Johan Harvard, projektledare för samverkansprogrammet Uppkopplad Industri på samma enhet är djupt engagerade i industrins digitalisering.
De följer entusiastiskt projektet Producera i Sverige, initierat av Johan Frisk, vd för OpiFlex Autmation AB och som nu leds av Swerea IVF AB där Boel Wadman är projektledare.
Kärnan i projektet Producera i Sverige är att visa att vi kan ha en hållbar och lönsam småserieproduktion i Sverige och det rimmar väldigt väl med regeringens intentioner i nyindustrialiseringsstrategin.
Tidigare var det som bekant svårt att på ett lönsamt och effektivt sätt automatisera produktion i små serier. Men det är historia.
OpiFlex har exempelvis löst flera problem som skapar nya möjligheter för just detta med sitt mobila robotsystem för större robotar, som klarar säkerheten utan staket och som dessutom gör programmeringen enkel.
– När till och med byråkrater kan programmera en robot på tio minuter, har man kommit långt, konstaterar departementsrådet Karin Eckerdal.
Näringsdepartementets Enhet för Företag och Företagande gjorde nyligen ett studiebesök hos OpiFlex i Västerås och tre ur delegationen lämnade företaget med diplom i robotprogrammering.
Det är ett bevis om något att man lyckats sänka trösklarna rejält för robotarna och att tillgängligheten för tekniken idag är väldigt stor.
Med fokus på industrin
Regeringen satte redan från början av mandatperioden starkt fokus på industrins utveckling och i princip sedan dess har Näringsdepartementet, i synnerhet Enheten för Företag och Företagande, ägnat mycket tid åt diskussioner med industrin för att skapa sig en bild av hur det faktiskt ser ut, var flaskhalsarna för digitaliseringen finns, vilka behov man har, vilka utmaningar industrin sår inför.
– Därför är det inte minst viktigt för oss att vara ute på företag, som exempelvis besöket på OpiFlex, och få mycket input, säger Karin Eckerdal.
– Sverige ligger överlag långt framme när det gäller digitalisering, men kanske inte så långt som vi skulle vilja, säger hon. Vi ser att det finns risk att andra springer om oss, även när det gäller de större industrigrenarna och branscherna. Vi behöver även även där att ta steg för att behålla den konkurrenskraft vi har.
– Men framför allt när det gäller de små och medelstora företagen är det en stor utmaning att få dem med på tåget.
– Även om det går bra generellt sett för svenska företag, är det osäkert hur det ser ut om ett halvår och det är ofta osäkert om man vågar ta investeringen med automatisering, säger Johan Harvard. Dessutom saknas ofta kompetensen för att genomföra sådana planer.
Sänker trösklarna
– Regeringen kan inte digitalisera småföretagen, säger Johan Harvard. Däremot kan regeringen göra olika saker för att sänka trösklarna, få fler att vilja och kunna ta steget. Handledning och coachning, finansieringslösningar med specialla lån via Almi och en rad andra verktyg för att underlätta digitaliseringen för företagen.
– Samverkansprogrammen, inte minst programmet för uppkopplad industri, syftar till att väldigt konkret hitta åtgärder som främjar digitalisering och automatisering via nya medel som kommer från regeringen via foskningsbudgeten som går till Vinnova och kanaliseras ut till de delar där behovet finns, säger Karin Eckerdal. Det finns alltså många plattformar för det här arbetet.
– Vi kan på många sätt göra mycket för att företag ska vilja, våga och kunna ta det första steget mot automatisering. Sedan behöver inte staten vara där och hjälpa dem – det finns leverantörer som kan hjälpa till med den saken.
Ger projektet tummen upp
Karin Eckerdal och Johan Harvard följer med glädje projektet Produera i Sverige och menar att det är precis sådana initiativ som behövs.
– Projektet riktar sig till mindre producerande företag som inte har möjlighet att köpa in robotar hur som helst, med långa återbetalningstider och osäker orderingång. Då är projekt som detta, som underlättar företagens automation superviktigt, säger de. För om vi inte automatiserar, så gör konkurrentländerna det. Länder som Estland, Polen, Rumänien, Ungern – alla jobbar med automation idag. Om inte vi också gör det, och når de mindre företagen, tappar vi i konkurrenskraft och förlorar ordrar. Projektet är därför väldigt viktigt för att rädda kvar jobb i Sverige.
– Vi måste satsa för att lyfta även de mindre företagen in i digitaliseringen.
– Det ligger helt i linje med det strategiarbete som vi bedriver på Näringsdepartementet, säger Karin Eckerdal.
Producera i sverige
Johan Frisk och Boel Wadman jobbar tätt tillsammans för att driva projektet Producera i Sverige framåt. I frontlinjen ligger ett antal pilotföretag som ska tjäna som goda exempel för andra företag, visa på hur enkelt det faktiskt kan vara att skapa en automatiserad produktion som är hållbar, konkurrenskraftig och fungerar för små serier.
– En av utmaningarna är ju att många inte ens är medvetna om de här nya möjligheterna – att det faktiskt går att automatisera småserietillverkning, säger Johan Frisk. Det har inte gått tidigare. Det gör det nu.
– Det är viktigt att visa legoföretagen som har extremt kort planeringshorisont och väldigt ryckig produktion att det går att öka produktiviteten mycket, det går att öka täckningsgraden mycket och det går att ha en kort payoff med nya lösningar som gör att de blir konkurrenskraftiga.
– Dessutom är svenska företag ofta lite konservativa tyvärr. Vi får nästan fler förfrågningar från utlandet än vi får från Sverige. Det är lite oroväckande att svenska företag inte riktigt vågar hoppa på.
– Därför är det så oerhört viktigt med pilotföretagen i projektet, att visa på goda exempel så att företagen ser att om ”Kalle” kan, så kan jag också.
– Det är också viktigt att flera branscher ingår i projektet och att samverkan, nätverkande och utbyte av erfarenheter kan ske mellan de olika branscherna, säger Boel Wadman.
– Jag tror, tillägger Johan Harvard, att de stora företagen kan tjäna som en viktig drivkraft för sina underleverantörer och underlätta resan framåt.
– Det är dessutom viktigt att de goda exemplen inte bara är några få företag spridda över Sverige, fortsätter han. Det bör egentligen finnas på varje ort i landet. Det måste bli en stor rörelse som finns i hela landet, där företag utbyter erfarenheter och blir starkare tillsammans.
– Idag finns projektet representerat med sex pilotföretag mellan Västerås och Helsingborg, konstaterar Boel Wadman. Men målsättningen måste vara att successivt bli många fler.
Projektet Producera i Sverige är igång sedan ett par månader, fler och fler företag ansluts som piloter och missionen börjar spridas över landet. Regeringen drar sitt strå till stacken med sin Nyindustrialiseringsstrategi och vi på Svensk Verkstad ska följa utvecklingen. Resten är upp till er, svenska företag, för att vara med i matchen och ta hem jobben till Sverige – med en alltmer automatiserad produktion.
Projektet Producera I Sverige
Projektet som nyligen sjösatts ska löpa fram till slutet av 2018 och ska med konkreta och mätbara piloter visa möjligheter att skapa en lönsam, konkurrenskraftig och hållbar småserieproduktion och flexibel högvolymproduktion i flera branscher i Sverige: metall-, trä-, bygg- och livsmedelsbranscherna.
Många företagare vet att de måste delta i utvecklingen men har svårt att analysera vad det betyder ekonomiskt och organisatoriskt.
Goda exempel ska visa vägen till en ny era för industrin i en digitaliserad framtid och hjälpa svenska företag att bli tillräckligt konkurrenskraftiga för att jobben ska vända tillbaka hem till Sverige.
Projektet har initierats av Johan Frisk, vd på OpiFlex Automation AB, och leds av Swerea IVF AB med Boel Wadman som projektledare. Övriga parter är Chalmers, fyra SMF i metall- och träbranschen: BK Produkter, Ellagro, WM Press och KG List, tre större företag inom livsmedel, bygg, automation och IT: Absolut Company, SICK IVP AB och Anebyhus samt branschorganisationer och fackförbund: Träcentrum, Livsmedelsföretagen och IF Metall.
Projektet är delfinansierat i Vinnova inom Utlysningen Smart Industri.
